Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Tyko Brahe. Ett 350-årsminne. Av Ansgar Roth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ansgar Roth
allegoriska figurer, tavlor och deviser. I
mitten var ett större uppvärmt
samlingsrum, likaledes underjordiskt, täckt av en
gräsbevuxen kupol, som angavs föreställa
»Parnassos, musernas berg». På kullens
krön stod en liten staty i koppar av
Merkurius, som kunde vridas runt med
en automatisk mekanism i sockeln. (Den
hade tillika det praktiska syftet att
skrämma ortsbefolkningen på flykten;
bönderna betraktade Tykos automater som
djävulens verk och honom själv som
häxmästare och trollkarl!) På kupolens
insida var Tyko Brahes system avbildat,
och på väggarna hade målats porträtt av
åtta astronomer: de förut nämnda sju
pius en ännu ofödd, som kallades
Tycho-nides, d. v. s. Tykos ättling. Under
denna bild hade på latin präntats den
blygsamma förhoppningen, att han måtte
bliva sin store förfader värdig! Från
samma år (1584) har bevarats ett
dokument, som visar att Tyko vid denna tid
umgicks med en storvulen plan: ett
utkast till ett kungabrev, som skänker ön
Ven och allt vad därpå är till Tyko
Brahe och hans manliga efterkommande
som ärftlig besittning, under
förutsättning att byggnaderna uteslutande
användas för främjande av matematiska
forskningar. Tyko väntade kanske ett
besök av kungen just då och tänkte
därvid förelägga honom gåvobrevet.
Konung Frederik synes dock icke ha besökt
Ven under nämnda år och har kanske
aldrig ens sett dokumentet. Om förslaget
verkligen framförts, så hade det med
säkerhet strandat på adelns motstånd;
att ge en sådan förläning åt Tykos barn
med en ofrälse kvinna måste anses som
alldeles uteslutet.
Det ser ut som om Tyko Brahe redan
då, när hans lyckas sol stod i zenit,
förutsåg och fruktade för sitt verks
framtida öde. Han behövde icke vara astrolog
för att inse att hans kunglige beskyd-
714
dåres levnadsår voro snart räknade, och
han kände nog bäst själv sina talrika
och mäktiga fiender. När Frederik II
avled 1588), var tronföljaren ett barn på
elva år. Bland förmyndarregeringens
medlemmar hade Tyko vänner, främst
av dem kanslern Niels Kaas, vilka
fortfarande garanterade hans stora inkomster
och till och med beviljade honom nya
viktiga förmåner. Av Tykos brev från
denna tid framgår emellertid, att han
kände sig orolig och ansåg sin ställning
osäker. Cælum undique supra est,
himlavalvet är allestädes över oss, skriver
han och antyder samtidigt, att han icke
längre finner sig riktigt väl på Ven. Tyko
råkade också ut för åtskilliga
förtretlig-heter — allesammans, så vitt man kan
förstå, självförvållade. En av dessa blev
ödesdiger, emedan den rubbade det goda
förhållandet till den unge kung Christian.
Tyko uppbar inkomsterna av ett prebende
under Helligtrekongers kapell i Roeskilde
domkyrka, varmed följde skyldigheten
att underhålla sagda kapell. Men detta
försummade Tyko helt och hållet, ehuru
kapellet var så fallfärdigt att taket
hotade att störta in över de kungliga
sarkofagerna, i vilka bland andra Christian
I, det oldenburgska husets stamfader,
och Frederik II,Tykos välgörare och vän,
vilade. Upprepade påminnelser från
förmyndarregeringen hade ingen verkan.
Detta självrådiga uppträdande från den
högt avlönade astronomen på Ven måste
ha i hög grad förargat konung Christian,
som kort därpå (1596) själv övertog
regeringstyglarna. Omedelbart efter
kröningen indrogs Nordfjords län i Norge,
varav Tyko haft en årlig intäkt av 1,000
daler, i nuvarande mynt omkring 16,000
kronor, och följande år jämväl det årliga
anslaget frän skattkammaren på 500
daler. Prebendet i Roeskilde fick Tyko
märkvärdigt nog behålla jämte elva
gårdar i Skåne och, naturligtvis, Ven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
