- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
726

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Sverige i finlandssvensk lyrik. Av Gunnar Castrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

G ti un ar Castrén

Mät med oförvillad
och rättvis blick vad seklerna beskärt
åt dem och oss: vår frihets gamla grund,
vår arvslott i Europas rika bo,
vår lag, vår sed, vårt vetande, vår tro;
och om du då är blind, skall kyrkans mur
och domarsalens bord och skolans bänk
och bondens plog och hantverksmannens hyvel
och hamnens skepp och dina städers torg
och sist din egen stämma svara dig:
Här är skuldsedeln! Här är allt ditt land,
som vittnar om vad du i arv har fått
av västerlandet! Utan denna skuld,
förmätne frågare, vad vore du?
Du vore tschuden, som gått under jorden,
du vor’ ostjaken, irrande på heden,
du vore esten, tyngd av seklers ok,
och aldrig höjde du i folkets rådsal
din fria röst till tacklöst, tanklöst hån.

Det historiska sinnet hos Topelius
reste sig nu upprört mot detta
ohistoriska förnekande av den svenska
kulturens betydelse för Finland.

Men medan sålunda den finskt
nationella uppfattningen på många håll såg
på Sverige med en ganska utpräglad
kyla, hade redan före den tid, då Topelius
skrev sin dikt om den originala
skuldsedeln, i några kretsar ett helt annat,
alldeles motsatt betraktelsesätt vunnit
insteg. I Skandinavien hade
skandinavismen på 1840-talet gått fram genom
studentvärlden med sina skåltal och
festdikter, och för en stor del av de svenska
skandinaverna hägrade åter Tegnérs
gamla mål: Finlands återerövring, dess
befrielse från det ryska oket. Det var ju
innebörden i Strandbergs berömda
»Va-ticinium», som han uppläste på
studentmötet i Lund 1845; där siade han om
den tid då »kosacken tumlar blödande i
backen». I Finland fingo dessa
skandinaviska idéer emellertid till en början
ganska litet genljud; man var alltför
upptagen av sina speciella nationella
tankar, och dessutom gjorde de politiska
förhållandena det omöjligt för något
större antal finländare att deltaga i mö-

tena och inspireras av deras entusiasm.
Men då Krimkriget utbröt 1854
förändrades situationen i någon mån, och det
visade sig, att den lojalitet mot
Ryssland, som man dittills tyckt sig finna
nästan överallt, i själva verket på
åtskilliga håll alis inte förefanns. Opinionen
i landet var skarpt delad. De äldre, och
bland dem män som Topelius och
Fr. Cygnæus, voro avgjort lojala,
medan åter i synnerhet bland studenterna
sympatierna allmänt voro för Frankrike
och England mot Ryssland. Hemma i
Finland kunde denna senare opinion
visserligen icke framträda öppet; den kunde
blott visa sig i att man demonstrativt
avhöll sig från att visa någon glädje över
ryska framgångar. Men en av Finlands
unga skalder vistades då i Sverige och
sökte där göra allt för att utnyttja den
europeiska situationen och de
skandinaviska känslostämningarna för Finlands
frigörelse. Det var Emil von Qvanten,
författaren till »Suomis sång». Han kastade
sig nu entusiastiskt in i skandinavismens
aktivistiska politik och drömde om att
Sverige i förening med västmakterna
skulle befria Finland. I några av hans
dikter kunna vi läsa dessa strävandens
historia. I »Sverige till Finland», skriven
under krigets första tid, låter han
Sverige vända sig till Finland för att erinra
om forna tiders gemensamma minnen
och därpå spörja, om Finland är färdigt
att nu vid Sveriges sida gripa till vapen:

O! Finland, Finland, forne vän,
giv mig ännu ett svar:
När striden åter tändes nu,
vad gör väl du, vad tänker du?
Ditt garde, säg, är det ännu
detsamma som det var?

Frågan, som skalden lät Sverige rikta
till Finland, framställde Sverige självt
som känt aldrig; det blev intet av dessa
planer på ett svenskt ingripande i kriget,

726

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:59:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1926/0792.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free