- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
762

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Bolsjevikerna. Av Frans G. Bengtsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Frans G. Bengtsson

också utveckla sig bort från denna sin
primitiva kolartro på utvecklingen; kanske
rent av så småningom börja hylla
förnuftet i stället; —- denna universella
utvecklingsidé har nämligen bland många andra
egenheter också den, att den är
självupp-hävande.

Ali verksamhet, som inte är praktisk
och lämnar ett materiellt vägbart resultat,
är förkastlig; det blir ett korollarium till
Trotskijs anförda sats och utgör en
bolsjevikisk grundprincip. Endast det nyttiga
har något värde. Bolsjevikerna ha
naturligtvis därmed endast drivit till sin spets
en värdering som även i vår borgerliga
värld är till finnandes, och de stå,
förefaller det, på denna punkt den
amerikanska åskådningen rätt nära. Likväl
sammanfalla här den bolsjevikiska och den
amerikanska filosofin inte fullständigt.
Platon t. ex. är i och för sig opraktisk och
onyttig, därom skulle de vara ense; men
om man tänker sig att den bolsjevikiska
och den amerikanska anden
sammanträffade någonstans för att närmare diskutera
ett sådant ämne som Platon, skulle vissa
divergenser i deras uppfattning snart yppa
sig. »Det är sant»,, skulle den
amerikanska anden säga, »att mannen i och för
sig bara är gammalt strunt; någon smart
man förefaller han inte ha varit: att läsa
honom tjänar inte mycket till. Men att
t. ex. hålla föredrag om honom kan
likväl vara lönande; därmed kan man göra
sig en hattfull dollars rätt ledigt. Med
honom är det därför på det hela taget inget
fel, när man tänker rätt på saken. Och
om man bara stryker hans dryckeslag och
vissa opassande saker i Faidros, är hans
moral inte värre, än att han kan
tolereras även i ett modernt samhälle.» —
»Han kan inte tolereras alis», skulle då
den bolsjevikiska anden med skärpa hävda,
»ty inte nog med att han är onyttig
läsning och att han personligen var socialt
improduktiv; därtill kommer, vilket är det
värsta, att han inte var verksam i det
kommunala; han uppfyllde med ett ord
inte sin medborgarplikt; tvärtom lockade
han en hel del personer, som eljest kunde
blivit nyttiga samhällsfaktorer, till att
dröna bort sitt liv under spekulationer
rörande idéerna, själens odödlighet,
konstfilosofi, deliska problem och dylikt. Hans
lära är för samhället onyttig och hans

exempel för den enskilde medborgaren i
hög grad fördärvligt; och även om man
kan förtjäna pengar på att prata om honom,
fast han i sig är värdelös, bör likväl även
detta strängt förbjudas, enär det i sin tur
äv ett improduktivt och sålunda anstötligt
företag.» — Därefter skulle de bli oense
och börja tala om frihet samt småningom
råka i luven på varandra.

Den motsatta synpunkten beträffande
det relativa värdet av det nyttiga och
det onyttiga, den synpunkt som hävdar
att endast det onyttiga har något värde i
sig själv, kan man t ex. se klart
framställd i vad Plutarchos på ett ställe
berättar om Archimedes Denne sysslade med
geometri och teoretisk mekanik, men sedan
Hieron av Syracusa av en händelse
kommit underfund med att filosofen, om han
ville, kunde konstruera allsköns maskiner,
tvang han honom med lock och pock att
tillverka en mängd häpnadsväckande ting,
särskilt de många krigsmaskiner som
sedermera med fruktansvärd effekt kommo till
användning vid Syracusas belägring. »Men»,
säger Plutarchos, »han besatt en så
upphöjd ande, en så stor själ, att ehuru dessa
uppfinningar nu hade åt honom skänkt
rykte för övermänsklig vishet, värdigades
han dock aldrig lämna efter sig någon
som helst kommentar till dylika ting ; utan i
det han avvisade hela
ingenjörsvetenskapen såsom förnedrande och platt samt
föraktade varje konst som kan utnyttjas
till blott och bar vinst och nytta, vände
han ali sin kärlek och strävan till de
renare områden, där det inte existerar
någon som helst förbindelse med livets
praktiska behov.»

Detta är frihet, något absolut, en
värdering och ett ideal som man kan
begripa; ju mera tid och energi en
människa kan få övrig till att ägna sig åt någon
sådan fri andlig aktivitet, desto större
möjlighet har hon att förverkliga det sant
mänskliga — det som man förr kallade
det gudomliga — i sitt väsen; men
kausalitetsdriften, masken som icke dör, gnager
hjärnan på oss barbarer och tvingar oss
att inför något sådant inom kort komma
med frågorna ’varför?’ och ’till vad
ändamål?’ och att så i relationernas cirkel
börja gå runt och runt, liksom får som
ha kringsjuka.

Bolsjevikernas ställning till folkupplys-

762

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:59:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1926/0828.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free