Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ur Nils Blommérs fästmansbrev. Av Signe Stjerncreutz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Signe Stjerncreutz
i
Utsikt från Hotel des Mar ais.
klädd och hade en krans af hvita blommor
på hufvudet och såg ganska bra ut med
sitt fromma och redliga svenska ansigte.»
I Léon Cogniets atelier, där B. arbe-
tar sedan d. i nov. 1847, är bland
andra även en neger modell. »Den
civilisation han fått har betydligt
mildrat hans anletsdrag, han har en rätt god
röst, sjunger stycken ur operor, imiterar
trumning och andra instrumenter,
hvilket är honom lätt tack vare de stora,
tjocka läpparna.» Om livet i ateliera
berättar B. för övrigt: »Eleverna ett
trettiotal af alla nationer föra ett otroligt
väsen, man skulle kunna tro de äro från
sina sinnen, de sjunga, skrika, skratta,
hvissla och hafva alla möjliga upptåg
på det mest bullrande sätt — några
dagar hafva de skiftesvis läst högt ur
franska historien, men midt under det
läses börja de allesamman sjunga
mar-seljäsen eller någon annan revolutionär
sång, stampa med fötterna och imitera
trumning — de hinna ej mycket med
målning.» B. finner till en början »allt
detta obehagligt och ovanligt», men i
december skriver han: »jag har redan
vant mig att arbeta för mig».
Efter dessa temperamentsfulla séancer
roar B. sig ofta om aftnarna med att
läsa Geijers och Afzelius svenska
folkvisor, han »tänker måla någon af dessa
visor». Att man överhuvudtaget kan och
får på duken söka återge endast i
fantasien existerande väsen fann han till
sin glädje, då han i Wagner-galleriet i
Utsikt vid Rue des S ain t s Pères.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
