Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Förhäxningen. Av Per Hallström - En tiggargubbe. Av Bo Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Per Hallström
att känna sig bemärkt och beledd. Men
uppassarna vid kajkaféet stirrade på
honom och bildade omsider en legend,
tyvärr ytterst opoetisk. De utpekade
honom för frikostiga främlingar och sade:
»Denne engelsman, signor, är omätligt
rik och mycket förnäm, men mycket
olycklig. Han råkade på något sätt
under kriget ut för en explosion som
berövade honom en för trevnaden nödvändig
del av hans personlighet, och nu kan
han bara gå, men icke sitta. Conforto
mai. signore. Det är därför, ni aldrig
får se honom slå sig ned och njuta en
förfriskning.»
»Såå? Och hur har han kunnat ta sig
fram hit?»
»Det vet ingen, signor, men han kan
aldrig komma härifrån. Inga liggplatser,
varken på tåg eller ångbåt, signor.» Och
deras medkänsla gav sig uttryck i den
sydländska gesten med högt uppdragna
axlar och huvudet på sned, en fiolspelares
ställning, när han är riktigt i tagen med
något, vare sig sorgset eller muntert,
stycke.
Och sålunda har Mr. Huskins även
drabbats av det olycksödet, att den
sagobildning, vartill han inbjudit, från början
fått en falsk inriktning och aldrig torde
komma att röra sig i den grandiosa
och fantasibetagande sfär, vartill eljest
porten stått öppen: den i evighet rolöse
vandraren Ahasverus, som av en
tillfällighet råkade bli offret för otaligas
forsyndelse.
EN TIGG ARG JJBBE
av BO BERGMAN
Gamla tunga tröga fötter hasa
långsamt framåt, stappla, stanna, börja
gå en liten bit igen och stanna
plötsligt åter mitt i gatans sörja.
Och det blåser regn och rök från taken,
och det kommer snö i kalla kårar.
Hatten dryper, näsan dryper, skägget
dryper gult av regn och smuts och tårar.
Ljus och skuggor flaxa vilt kring gubben.
Se han växer. Skyhög är han vorden.
Han är hela världens nöd som tagit
tiggarskepnad och går kring på jorden.
Vi bli alla släkt till sist med gubben.
Vi få alla gå med tiggarpåsen
och se dörrar slås igen och höra
nycklar hastigt vridas om i låsen.
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
