Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hilma Angered-Strandberg. Av Harald Schiller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hi hu a A n ge re d-S Iran db e r g
konsten. När hon efter hemkomsten fattar
pennan för att skildra den nya värld hon
så grundligt sett, är hon en märkt kvinna
men icke en böjd. Hon har sett livet i ali
dess brutala och nakna hårdhet, och
hennes skildring är skarp och illusionsfri.
»Den nya världen» och »På prärien»
ha sitt värde just i det konstnärliga
återgivandet av tvenne människors liv i
Amerika. Författarinnan har på ett
utomordentligt gripande sätt förevigat icke bara tvenne
människors kamp, hon har därjämte rest
ett minnesmärke över hårda år och tunga
människoöden för svenskar i Amerika.
Som återgivare av sådant liv står hon
utan medtävlare i svensk litteratur. Genom
dessa böcker blir hon också en erkänd
författarinna. »Den nya världen» är hennes
kanske yppersta arbete. Hennes stil är här
fullt utbildad. Den är genomgående
originell och följer på ett smidigt sätt
innehållet. Försakande alla utsmyckningar
använder författarinnan ofta samtalston, utan
att därmed förlora den förmåga hon äger
att på ett ovanligt sätt återge det som är
kvintessensen i en tavla, i ett tonfall, i
en dialog. Hennes konst är samtidigt
målerisk och skulptural. Den har intet av
klassicismens lugn över sig, den är rörlig
och rent subjektiv. — Stämman är liksom
fylld av dov lidelse, med ett tonfall som
åt det berättade ger ett intryck av febril
brådska och våldsam energi.
Med undantag av »Lydia Vik» dröjde
det ända till 1912, innan Hilma
Angered-Strandberg samlade sig till ett stort verk.
Under den mellanliggande tiden ägnade
hon sig åt novellkonsten. Då skriver hon
samlingarna: »Från det nya och det gamla
landet», 1899, »Under söderns sol», 1905,
»Trollmark», 1907, »Odesglimtar» 1908,
och 1915 följa reseskisserna »På bygator
och alpvägar». Författarinnan rönte
emellertid ej den förståelse, utan vilken ingen
i längden kan skapa. Ty efter den
uppmärksamhet, som kommit hennes
Amerikaskildringar till del, blev hon halft
bortglömd. Novellsamlingarna gingo mera
obemärkta förbi. Ingen frågade efter deras
eller deras författarinnas existens.
Ensamheten blev Hilma Angered-Strandbergs lott.
Dock tillhöra flera av dessa noveller vår
litteraturs yppersta. Närmast påminna de
om Per Hallströms, vars författarskap även
utövat ett visst inflytande på henne. Sam-
ma utsökt mejslade och i var detalj väl
avvägda konst prägla bådas bästa arbeten.
Vad man kan anmärka är att det hela
emellanåt är alltför noga beräknat, konsten
tangerar det artificiella . . .
Några av Hilma Angered-Strandbergs
tidigaste noveller bygga på egna
upplevelser. Svenskarnas öden i Amerika varieras
även i ett par. Men längre fram träder
dylikt i bakgrunden, och motiven bottna
icke i personliga utan i rent konstnärligt
inspirerade motiv. Åter en reflex från
författarinnans eget liv. Ty de första åren
här hemma kämpade hon icke som i
Amerika en väldig kamp på liv och död utan
en konstnärs bittra kamp mot fattigdom,
nöd och sjukdom. 1905 ljusnade det. Det
var då hon företog den italienska resan
och skrev novellsamlingen »Under söderns
sol». I Italien återvann hon nämligen hälsa
och arbetsglädje. Under några lyckliga
månader efter hemkomsten, tillbringade i
Alingsås, tillkom så författarinnans bästa
novellsamling »Trollmark». Arbetet hade
aldrig synts henne härligare än under denna
tid, då hennes dagar tillbragtes vid
skrivbordet, under det mannen arbetade vid
staffliet. För båda var det konsten för
konstens skull.
Inledningsnovellen »Trollmark», som givit
namn åt samlingen, skildrar i halvt
symbolisk form tvenne människotyper:
västkustbon med sitt öppna och livliga lynne, med
sin glättighet och pratsamhet, och skogsbon,
dyster och sluten, präglad av de stora
skogarnas allvar och mörker och icke minst
av det hårda, dagliga arbetet på en liten
begränsad plats. Västkustbon, omplanterad
i skogen, håller på att dö av längtan hem
till den ljusa, öppna havsvidden, och han
offrar allt han äger i livet för att åter
komma dit, där han hör hemma.
Författarinnan själv visste, vilka offer en själ kan
bära för att nå fram till sin rymd och
sina vidder. »Trollmark» med dess
överlägsna språk är en av pärlorna i vår
novelllitteratur.
Flera av de andra novellerna spela i
Italien. Där skildras »Antonio», den fattige
kittelflickaren, som vet sig vara glömd av
Gud och därför resignerar med sitt
olycksöde. Där målas på ett oförglömligt sätt
Venedig i »Mi fame» och det bittra
konstnärsödet i »Fontana di Trevi».
Hilma Angered-Strandbergs reseskild-
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
