Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlitteratur från Finland. Av Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konstlitteratur från Finland
Söndagsmorgon i en bondstuga. Oljemålning av R. W. Ekman.
1856.
Tillhör godsägaren N. H. Borgström, Helsingfors.
i sin art. Det finns förut en kortfattad
översikt från 1891 av E. Aspelin och en senare
från 1912 av J. Öhquist, men båda äro
tryckta på finska språket och följaktligen
otillgängliga för oss västeuropeer, så det
må vara ursäktat, att vi levat i okunnighet
om deras tillvaro. Nu ha vi fatt ett
välkommet tillfälle att utfylla en lucka i vårt
vetande, och för denna möjlighet ha vi
allt skäl att vara tacksamma.
Verket är närmast att ställa vid sidan
av Romdahl-Roosvals svenska konsthistoria.
I likhet med denna har det tillkommit
genom samarbete inom en krets av
sakkunniga. Man har i Finland stannat vid
det heliga sjutalet. Den äldre konsten
skildras av tre specialister, magister A.
Europæus, professor U. T. Sirelius och dr
K. K. Meinander. Framställningen börjar
med urtiden, så skildras allmogekonst och
slöjd, byggen, trä- och metallslöjd,
textilalster — vävnader, broderier och spetsar —
och därefter bildkonsten från medeltiden
fram till svenskväldets slut.
Den nyare konsten skildras i ett sam-
manhang på 356 sidor av volymens 623
av verkets utgivare och ledande kraft,
intendenten dr Wennervirta — med
undantag av arkitekturen, som i sin helhet
behandlas av prof. Carlo Lindberg, och
modern konstindustri, som skildras av arkitekt
Rafael Blomstedt.
Att planläggningen haft sina svårigheter
ligger i uppgiftens art. Det lar väl ej finnas
någon omfattande konsthistoria på något
språk, som ej erbjuder möjligheter till
invändningar mot detaljer just i
planläggningen. Här liksom i Romdahl-Roosval
hakar anmärkaren upp sig t. ex. på den
omständigheten att man får läsa om kyrkornas
dekorering, om valv- och väggmålningar,
altarskåp o. d., innan man får läsa om själva
kyrkorna. Den motsatta vägen •— från
trädet till dess blad och blommor — hade
varit att föredraga. I 99 fall av 100
behandlas ju i konsthistorierna varje konstart
för sig, och denna metod är onekligen ur
vetenskaplig synpunkt att föredraga, den
medför klarhet och reda, det är vida mera
benigt om man vågar sig på att söka ge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
