Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Akershus i middelalder og nutid. Av Gerhard Fischer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A ker s Aus
Akershus fra sydost. Maleri av Jacob Coning. 1698.
Tilhorer Bymuseet, Oslo.
svigerson — den svenske hertug Erik,
som nektet at utlevere borgen
Ragn-hildsholmen i Götaelven. Kongen drager
med en stor flåte mot borgen og beleirer
den i fem uker uten resultat. Hertugen
selv var flyktet op til Lödöse. Det er da,
grev Jakob av Halland, som var i kongens
fölge, ifölge rimkröniken gir ham det
råd at reise en borg på Bågaholmen litt
længere oppe ved elven. Senere utpå
hösten, mens kongen er i Bergen,
planlægger hertugen indfald i Norge på flere
steder. Han rider selv, såsnart isen har
lagt sig på vandene, like mot Oslo og
har let for at gjöre sig til herre i den
ubefæstede byen.
»For Akershws han sik tha lagde»,
beretter rimkröniken — og vi får vite,
at der mellem »staden» (Oslo) og »huset»
(borgen) er en liten sjövik. Som vi vet
klarer hertugen ikke at indta borgen.
Disse par linjer og ordene »i Akersnese»
fra 1300 er de eneste samtidige skriftlige
kilder, vi hittil kjender om anlægget av
det ældste Akershus. En av vore
betydeligste historikere, professor Gustav
Storm, har villet opfatte »gården
Akersnes» og »Akershus» som to forskjellige
anlæg, men der skulde efter min mening
ikke være den ringeste grund til at
op-konstruere en så lös og usandsynlig teori.
Tvertom skulde det — efter alt hvad
vi har hort om kong Håkons politik —
ligge nær forhånden at anta, at han alle-
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
