Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - I Valdemar Atterdags fotspår på Gotland. Av Bengt Thordeman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Valdemar Atterdags fotspår på Gotland
Foto förf.
Stor sudret vid Sundre kyrka.
Pd andra sidan landsvägen ligger åkern i>Dylareni>.
gården måste betyda något särskilt,
såvida ej sägnen om Unghanses dotter,
som blev förrädare mot sitt eget folk,
sekundärt sammanknutits med det norr
om kyrkan uppresta ovanliga
medeltidsmonumentet.
Från Unghanse skulle Valdemar enligt
samme sagesman ha begivit sig till
Vän-nes gård som ligger på Storsudret helt
nära Sundre kyrka, den sydligaste kyrkan
på Gotland. Även här finnes alltjämt på
folkets läppar en levande tradition av
följande innehåll. Då Valdemar var ute
på sin spejarfärd blev han upptäckt av
gutarna, som ringade honom på Sudret
genom att bilda en kedja över näset så
att han ej skulle kunna slippa norrut.
Då han under sin flykt, med förföljarna
tätt i hälarna, kommit till Sundre, träffade
han en piga från Vännes som var ute
och plöjde. Hon satt just och vilade på
dikeskanten, sysselsatt med att sticka
strumpor, och i sin nöd bad Valdemar
att hon skulle gömma honom. Han fick
då krypa ned i diket och dölja sig under
flickans kjolar — så då måste det varit
vanligt med längre kjolar än nu, tillade
berättaren med obestridlig logik. Då
gutarna strax efteråt kommo fram och frå-
gade om pigan sett en främling,
förnekade hon detta, och förföljarna fortsatte
sitt sökande längre mot söder. Kedjan
var nu bruten, och Valdemar kunde
undkomma norrut. Men innan han begav
sig i väg omtalade han för pigan vem
han var och tillsade henne att sätta upp
ett vitt skynke vid den gård, där hon
var hemma. Så gjorde hon, och gården
skonades vid den plundring, som
sedermera gick ut över bygden. Men
åkerlotten, där pigan gömt Valdemar,
kallades sedan Dylaren (döljären); den ligger
söder om kyrkan och öster om
landsvägen och har numera genom skifte
övergått till Västergårda. I andra versioner
omtalas att gården tidigare hetat Ekskogs
men nu fick namnet Vännes, därför att
plundringen a\-vändes, från denna gård,
eller på grund av att Valdemars krigsfolk
efter att ha hunnit hit ned här vände åter
mot norr; det uppges även att Valdemar
givit gården dess nya namn för flickans
vänlighets skull.
Såsom den senaste forskaren inom
området, dr I. Andersson, framhållit, är detta
en typisk namnförklarande sägen, d. v. s.
sägnen har skapats för att förklara de
egendomliga namnen Vännes och Dyla-
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
