- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiosjätte årgången. 1927 /
300

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Erik Werenskiold. Av Klas Fåhræus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kla s Få hr æus

De tre kongedøtrene i berget det blaa.
»Alt stod saa grønt og vakkert, og de syntes de maatte ud.»



är alltför djupt rotad i hans konstnärliga
personlighet för att den icke snart skulle
återgå till sitt naturliga jämviktsläge.

Taga vi därefter en översikt av
motiven i Werenskiolds mångsidiga alstring,
så sönderfaller densamma enligt gängse
nomenklatur i landskap, porträtt, genre,
aktstudier o. s. v. Men dessa etiketter
verka mer än vanligt pedantiska, när de
appliceras på en konstnär som uppfattar
naturen och människolivet som ett
odelbart sammanhängande helt.
Landskapsmåleriet blev i alla fall hos Werenskiold
aldrig någon utpräglad specialitet, ehuru
sällan någon längre tid förflyter utan att
han med en eller annan studie återgår
till naturen — den uppfriskande källan
till ali skönhet i konsten.

Werenskiold speglar icke som Dahl
sitt väsen i forsens brus; han tyr icke
som Krohg till det upprörda havet.
Han älskar landskapet framför allt i

dess stilla, lätt beslöjade stämningar.
Dimman, som hänger tung över
ladugårdstaket. men som omärkligt lättar,
när den fixeras, tills åskådaren tycker
sig stå mitt inne i dess förtrollade stillhet.
— Aftonens slöja, vilken faller kring
hästen, som hemledes från betet, medan
solen, sedd genom pilarna, liksom blinkar
till avsked. — Eller morgonens soldis
över den västländska fjorden, som lovar
en blåsolig sommardag över denna av
golvströmmen välsignade kust. — Över
dessa och liknande stämningar andas
konstnären ut sin själ mot konstens
spegel som vore det naturens egen
andedräkt.

Men sin största betydelse torde dock
Werenskiold äga på det mänskliga
området, där hans ofelbara teckning och
förträffliga karnation i förening med hans
lysande förmåga att uppfatta skiftande
karaktärer i deras väsentliga drag gjort
honom till en av nordens förnämsta
porträttmålare. Det är ett omfattande galleri

300

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:00:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1927/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free