Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Svenskt folkliv i svensk målarkonst. Några konturer. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenskt folkliv i svensk målarkonst
S tu guin t e r id r. O Ij emålning av Per Hörberg.
I Göteborgs Konstmuseum.
musketörer utan tunga och allvarsamma
bönder, som kunde ilskna till och slåss
som lejon då det bar sig så.
Efter den lovande början kommer det
ett långt uppehåll. Det skulle dröja
tvåhundra år innan vi fingo återse den
svenske bonden i konsten lika äkta och
lika flärdlös.
1700-talets porträttmålare ge oss
emellertid bland sina pudrade damer och
kavaljerer med förbindliga rokokoleenden
stundom en bild av någon talman eller
herredagskarl. Vi veta genom Scheffel
och Lorenz Pasch d. y. hur våra
myndiga och kloka bondekaxar under
frihetstiden sågo ut. Men några bilder ur
allmogens liv ge oss tidens konstnärer icke.
Per Hilleström har visserligen målat
en del bilder med allmogemotiv, men
det är allmogedräkter snarare än
allmogemän och allmogekvinnor han målar. Som
etnografiska vittnesbörd ha de kanske
ett visst värde. Som folklivsbilder
betraktade ha de en alltför stor likhet med
samme målares teaterbilder, som också
de nästan endast ge kläderna.
Per Hörberg, vårt bondefödda
målar-geni, lockades väl från första stund till
den höga ämneskrets inom vilken
kyrkomålarna rörde sig och sökte utrymme
för sin naiva men äkta och starka
ingivelse i stora altartavlor eller dukar
som klädde en kyrkvägg från golv till
tak. Men någon gång roar han sig med
att skildra sina medbroders liv i helg
och vardags, dansen kring majstången
387
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
