- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiosjätte årgången. 1927 /
437

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Stockholms teatrar

En midsommarnattsdröm. Skogsinteriör. Dekoration
av Isaac Grünew a ld.

något annat stiger upp i ens sinne. Allt
väves samman till en underbar
verdure-tapet, som höljer verklighetens kalkade
och gråa vägg och låter blicken och sinnet
lustvandra in i det rätta jordiska paradiset.

Roligt var det också, att en hel del
begåvad ungdom släppts fram att agera i
denna livets natthymn. Älskligt hängiven
var Hermia—fröken Lena Cederström,
och Helena—-fröken Lisskulla Jobs hade
något kanske alldeles riktigt stiliserat
preciöst. Fager om också väl mänsklig var
älvadrottningen Titania i Jessie Wessels
gestalt. Men priset för aftonen togs av
Puck—fröken Signhild Björkman, som
slog kullerbyttor med den naturligaste
tjuv-pojksaktighet och med berömvärd
intensitet och gott humör spelade styckets
huvudperson. Här voro vi högt över den
sentimentalitet och sötaktighet, som ofta
utmärkt Puck-framställare, under det att Puck
måste vara typen för obändighet och
naturfriskhet. Nästan lika svårt att återge som
det månstrålelätta är det grovhumoristiska,
vilket här i effektfull motsats till det förra
fått gestalt av Shakespeare. De klumpiga
hantverkarskådespelarna voro alla på
höjden, men priset togs nog av den
spets-nosige skräddaren Magerman—herr Anders
Henriksson.

Herr Olof Molander hade med stor smak

och skicklighet skött regien. Mindre lyckad

var den Grünewaldska idén att göra den
engelska lövskogen till någon sorts tropiskt
exotiskt landskap, och de sammetsklädda
trästammarna gåvo nästan något av
kvalmighet. En frisk engelsk skogsinteriör,
sådan som de londonska
dekorationskonstnärerna äro mästare i att framställa, hade
i min tro varit det riktiga, ty hela den
senrenässansens fantastiska Atenmiljö med
hertig Theseus och Hennes Majestät
Amazondrottningen skulle passat alldeles utmärkt
i en Windsorskog. Shakespeare hade själv
aldrig en tanke på att hans dyrbart och
fantastiskt utstyrda skådespelare skulle röra
sig i någon dekoration som verkligen gav
intryck av en skog, men vår fantasi är
tacksam för en frisk dylik. De Isaac
Grünewaldska dekorationerna voro i alla fall
— och det är huvudsaken — vackra och
saknade lyckligtvis det torra och plåtartade,
som ibland missprytt den begåvade
konstnärens scenbilder. Vad skulle Shakespeare,
som, påstås det, så högt älskade musiken,
tyckt om Mendelsohns toner till hans
älvdans? De hade väl klungit för modernt
för hans öron. Den gamle Goethe lär ha
låtit spela Mendelsohns musik för sig för
att få höra, hur det nya lät. I mina öron
låta de Mendelsohnska tonerna i
Midsommarnattsdrömmen pärlande och oskyldiga,
synnerligen vackert samklingande med
världens luftigaste och skönaste poesi.

437

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:00:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1927/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free