Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ca ri G. La ti r in
Fru Marta H ali d é n. T e ckning av Nils Dardel.
dotter, ordnas nu i tredje akten i hemlandet
till bröllop. Men då hon före vigseln
meddelar den tilltänkte brudgummen, att hon
endast är en oskyldig
kabaretromanssån-gerska, blir han så perplex och moloken,
att Tilly i ett anfall av helig vrede sliter
av sig ej bara pärlhalsbandet utan också
den bruddräkt hon fått och står där i
visserligen ytterst klädsamma combinations.
Vid detta tillfälle intoneras
bröllopsmarschen, och de höga gästerna, bland annat
en riktig minister, träda in i salongen.
Under sista akten är man litet orolig
— jag var det åtminstone — att det skulle
bli någon sorts alltings återställelse mellan
Tilly och Gebhard före ridåfallet. I stället
blev det den mest effektfulla slutkläm, ty
en av Europas rikaste personer, furst
Ebersmark—herr Sture Baude, inskrider
i hotellrummet iklädd päls och med
välborstad cylinder i handen, åtföljd av en
särdeles betryggande betjänt i blått och silver,
och meddelar sin förtjusning över lilla
nådens temperamentsfulla tilltag. I en tid av
allmän feghet, sade han, gladde han sig
att se en modig handling och frågade, om
hon ville mottaga hans hand, hjärta och
förmögenhet, så mycket mer som han
därigenom fick den glädjen att bedraga sina
degenererade släktingar påarvet. Hänvisande
till sin mycket höga ålder, påpekade han
chevalereskt sin erotiska ofarlighet och
sin vidsynta uppfattning av en furstinnas
fri- och rättigheter. Fursten borde ha blivit
angenämt överraskad att få en så älsklig
furstinna. Även om man icke plockar
blommor, som en dylik furste uttryckte
sig, är det dock angenämt att promenera
i en trädgård.
Fru Alice Eklunds älskliga naturlighet
och Sture Baudes nästan riksomedelbara
förnämitet var behållningen, men också
överstinnan Rosas—fru Gull Natorps av allt
hotande och otrevligt så sublimt oberörda
446
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
