Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Kore-typen inom den grekiska plastiken. En studie i kvinnotoaletten sådan den tedde sig för 2500 år sedan. Av Ivar Harrie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivar Hje r t én
vi möta andra, än konstfullare, lockade, där
nedersta lockraden liknar en rad av små
blommor (bild 6), eller en följd av
uppochnedvända frågetecken, kommande
från båda sidorna och med pinsamt
pedanteri mötande varandra mitt över
hjässan. Vid sidan av dessa verkar en
enklare, sannolikt attisk frisyr som den på bild
7 (9), med hårmassan henad mitt över
pannan och spåren av kammen dröjande
kvar i den enkla onduleringen, nästan
välgörande. Gemensamt för alla frisyrer är,
att hårmassan samlas och får fritt
nedfalla på ryggen i en noggrant ordnad
följd av flätor men att av dessa tre eller
fyra framdragas under örat och få
nedfalla över bröstet. Toaletten
fullständiga-des genom eleganta sandaler, hals- och
armband, stora, runda, ogenombrutna
öronprydnader samt på huvudet vanligen
ett diadem, »stefane», smyckat med en
palmettkrans, förgylld för att markera
guld eller guldbrons. Håret är nästan
alltid målat i rött, vilket väl måste anses
återge ett rådande mode, ögonhår och
bryn i svart. På ansiktena i övrigt ha
inga som helst spår av målning kunnat
upptäckas. Kanske får detta uppfattas så,
att originalen till denna antika
kvinnogrupp undvikit att beröva sig själva den
kvinnliga skönhetens högsta charm,
blodets fina spel under en ungdomligt
genomskinlig ansiktshud.
Med rätta har flertalet koregestalter
betecknats som verk av den joniska konsten,
framförallt bildhuggarskolan på Chios.
Men den joniska ansiktsbildningen är mer
eller mindre utpräglat jonisk. Som
kanske allra mest karakteristiskt har man med
skäl framhållit ett ansikte som på bild 6,
med de starkt snedställda, nästan
kinesiska ögonen med nedåtdragen
tårkörtelvrå, djupa smilgropar, som vålla en
alltför stark kindbulle, lång näsa och detta
ofta omskrivna stereotypa, jag vore fres-
tad skriva galvaniska leende, åstadkommet
genom uppsvängning av munvinklarna,
vilket nog förresten ej alis är avsett att
uttrycka något mystiskt eller djupsinnigt
utan endast att göra ägarinnan täckelig
inför gudomen. Från denna joniska
an-siktstyp avlägsna sig mer eller mindre
några korefigurer, i vilka man därför
velat se verk av infödda attiska konstnärer,
som väl gått i chiotisk skola men
samtidigt reagerat mot dennas manierism.
Beträffande en, den mycket beundrade
koren av Antenor, »tyrannmördarnas»
berömde skulptör (bild 8), är attributionen
säkerställd genom konstnärens signatur.
Det nästan dystra ansiktsuttrycket i
denna bild, den grova, nästan bondska
käk-och hakbildningen och den dåliga
balansen, vållad genom de illa rytmiserade och
alltför kompakta veckmassorna över
figurens högra skuldra, hindra mig att dela
denna beundran. Oändligt mera intagande
är bild 7 (9), enligt inskrift på den
bevarade plinten dedicerad av Eutydikos,
Thaliarchos’ son —• kanske en lycklig
fader •—■ »den lilla buttra», som folkhumorn
i Atén döpt henne, där konstnären i sin
iver att undvika det joniska grinet
kommit att dra ned mungiporna så att
ansiktet fått ett litet trumpet, flicktyckmycket
drag, som är helt enkelt oemotståndligt.
Då man vandrar omkring i Aténs nyare
stadsdelar och betraktar de moderna
kyrkorna där, frågar man sig ibland, hur
det, med sådana antika förebilder som här
alldeles inpå näsan, överhuvud varit
möjligt att åstadkomma något så fruktansvärt.
Är det uteslutet, att i vår tid, den hiskliga
kvinnodräktens klassiska tidsålder, ett
studium av antiken skulle kunna föra till en
liten renässans ? Vad säger den hälft av
mänskligheten, vars vilja lär sammanfalla
med Vår Herres?
Delfi i maj 1927.
482
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
