Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Den moderna litteraturens innehållsproblem. Av Ludvig Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den moderna litteraturens innehållsproblem
år, börjande som alltid på det materiella
området.
Sundbärg visar detta genom att först
peka på 1850-talet som en epokgörande
tid, en ny era, som inträder genom
guldproduktionen. Ännu under 1830-talet,
säger han, hade den årliga tillkomsten av
nytt guld representerat ett värde av endast
70 millioner francs, vilket till och med
var mindre än under den avlägsna
tidrymden mellan 1740 och 1780. För
1850-talet är den årliga guldproduktionens värde
691 millioner francs.
I och med den väldiga ökningen av
guldproduktionen inleder årtiondet mellan
1850 och 1860, fortsätter han, den nyaste
tiden i världsekonomiens historia. Den
period, som tog sin början med Amerikas
upptäckt, avslutas omkring år 1850; med
upptäckten av Californiens och Australiens
guld begynner den period, inom vilken vi
ännu leva.
Detta faktum, säger han, förbises ofta,
därför att man glömmer de kvantitativa
synpunkterna inom världsekonomien. En
epokgörande tillväxt av kapital och
omsättningsmedel möjliggör en väldig
utvidgning av det ekonomiska livets dimensioner,
och där dessa dimensioner växa, där
vidgas kulturlivet snart i fråga om alla sina
yttringar, låt vara till en början endast
numerärt och kvantitativt. Härigenom
skapas de yttre förutsättningarna även för
kvalitativa omskapelser på en mängd områden,
ekonomiska såväl som andra.
Så långt Sundbärg.
Dessa två hand i hand gående fakta:
guldproduktionens ökning i världen från
1850-talet och storstadsfenomenets allt mer
dominerande ställning under samma tid ha
med andra ord betytt en icke förut i
världens historia skådad utvidgning av livets
alla dimensioner och därmed försvinnandet
av den standard, som förut härskat under
åtminstone ett par hundra år, i allt
väsentligt oförändrad.
Följden av denna förändring blev en
ombyggnad av hela världssamhället, som man
enklast kan begripa genom att hålla klart
för sig den revolutionerande omkastningen
i förhållandet mellan yrkesgrupperna från
slutet av 1800-talet. Medan sålunda
jordbruksbefolkningen här i Sverige år 1870
räknade 7 2 % av hela befolkningen, hade
den år 1910 sjunkit ner till endast 48 %,
men under tiden hade industribefolkningen
stigit från 14 % till 32 % och
handelsklassen från 5 % till 13 %.
Och vad innebar nu allt detta?
Först och främst, att livets tyngdpunkt
överflyttats från landsbygden till städerna.
Det var inte längre godsägaren, prästen,
länsmannen, bonden, som stod i
förgrunden. Det blev andra skikt av nationen.
För det andra, att i och med denna
tyngdpunktens omflyttning de gamla sociala
traditionerna upplöstes. Ett land med
dominerande jordbruksbefolkning blir alltid till
sitt väsen konservativt och intellektuellt
stationärt. En begränsad överklass av i stor
utsträckning adligt stånd, härskande sen
sekler, blir hela nationens modell. Dess
synpunkter och vanor dominera det
allmänna tänkesättet, färga universitet, kyrka
och skolor och få genom tradition över
sig någonting av evig nödvändighet och
oföränderlighet.
Under denna regerande klass framleva
övriga klasser ett intellektuellt uppifrån
noga utstakat liv, och liv på eget ansvar,
egen risk och med egna mål utanför de
maktägandes världsbild är uteslutet.
Detta tillstånd medför en känsla av
trygghet, varje livets funktion har sin fastställda,
orubbliga, av samhället en gång för alla
sanktionerade form.
Det livet levdes här i Sverige ute på
landsbygden ända till inbrottet av
nuvarande sekel; och det livet var den mylla
ur vilken svensk litteratur växte upp.
Denna landsbygd är det som nått sitt
sista uttryck i det s. k. 90-talet med Selma
Lagerlöf, Heidenstam, Fröding, Karlfeldt,
Albert Engström, Olof Högberg.
Denna landsbygds första möte med det
alldeles nya Sverige, som från 1850-talet
vuxit upp i landets städer, är nu vad man
möter i »Storgården»; och mötet
resulterade i den ångest, som därmed gör sitt
inträde i svensk litteratur.
Från den tiden ökas alltjämt
ångestmomentet i litteraturen, och orsaken härtill
ligger i öppen dag. Under tiden 1850—
1900 växte städerna upp till en med
landsbygden allt mer jämställd makt, från
sekelskiftet ha städerna gått om landsbygden i
betydelse och icke nöjt sig med att leva
fredligt vid landsbygdens sida utan börjat
gå anfallsvis till väga och lägga hela
landet under sig genom kommunikationer, han-
485
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
