Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Den moderna litteraturens innehållsproblem. Av Ludvig Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den moderna litteraturens inne hål l sp r o b lem
är ingen bestämd person utan den
opersonliga världsstaden, i vars tekniska
maskineri man ingår som en kugg. Och
därmed betyder det inte längre ett dugg,
hurudan man är. Allt beror på vad man
åstadkommer.
Varav följer, att varje enskild människa
blivit mindre konkret än förut eller med
andra ord mer abstrakt, medan däremot
världsstaden, som förut varit som ett knappt
synligt dis i horisonten, framträtt allt
klarare för medvetandet, med andra ord
blivit allt mer konkret.
Vilket resulterat däri, att för den
moderna tekniska människan det mest
konkreta icke är non själv utan världsstaden,
av vars rörelse hon beror.
Där ligger utgångspunkten för den
moderna litteraturen, och som världsstaden
omfattar och bestämmer allt mänskligt liv,
har den moderna litteraturen kommit att
strax vid utgångspunkten skilja sig från
den gamla humanistiska litteraturen däri
att den icke som den är människoskildring
utan livsskildring.
Den måste med andra ord utgå från livet
i hela världen som ett helt. Och de
enskilda människornas rörelser och
handlingar bli endast specialfall av denna den
planetariska stadsvärldens totala
livsrörelse.
På denna punkt är det därför också som
den moderna litteraturen sätter in hela sin
samlade kraft. Och det har redan, som
jag om ett ögonblick skall visa, nått högst
intressanta resultat, vilka äro byggda på
det som bildar denna nya livsskildrings
grund-princip: enheten i tid och rum mellan
allt större grupper av stadsvärldens
människor.
Att detta måste bli den nya
livsskildringens grundprincip beror just på den
moderna stadsvärldens maskinella
organisation. Genom telefon, telegraf och radio
ha de naturliga avstånden mellan
planetens alla punkter allt mer upphävts och
komma småningom att försvinna. Det gör att
människor tusentals mil från varandra kunna
handla och tänka samma sak samtidigt.
Detta faktum har medfört en total
brytning i litteraturen med hela humanismens
grundprincip. Den bestod i att visa
olikheten mellan alla människor och deras
därav följande kamp att få behålla
olikheten som det högsta i livet.
Den moderna litteraturens män, som veta,
att, för bibehållandet och fortskridandet
av den maskinella stadsvärlden, etiheten i
tanke, i arbete och i strävanden är första
villkoret, rikta hela sin ansträngning på att
skildra, hur enheten i våra dagar håller på att
segra i själarna, besegrande både rum och tid.
Rummets övervinnande är sålunda den
främsta programpunkten i den litterära
rörelse i Frankrike, som är känd under namn
av unanimismen och som har till ledare den
även i Sverige genom boken »Mort de
quel-qu’un» bekante Jules Romains, där han
visar, hur redan de enklaste
vardagshändelser i våra dagar ge människor av skilda
slag och från skilda håll samtidigt ett och
samma andliga innehåll.
Tidens övervinnande har på samma
sätt en amerikansk författare, William
Carlos Williams, exemplifierat i den enligt
min åsikt betydelsefullaste boken i
Amerikas yngsta litteratur: »In the american
grain», där han ger en rapsodisk
helhetsbild av det moderna Amerikas
uppbyggande från Leif Erikson t. o. m. Abraham
Lincoln, och där följande karakteristiska
episod förekommer. Han berättar om Cortez’
erövring av Mexiko och hur han dödade
landets ur-invånare, och säger sedan:
»Det var vi som sprungo nakna till
stranden och ropade i tillbedjan emot honom.
Det var vi som blevo mördade.»
Liksom Jules Romains ser den växande
enheten i nuet (d. v. s. »rummet»), ser
alltså Carolus Williams enheten i alla nu
(d. v. s. i »tidén»).
Denna enhets-syn, dels över planetens hela
yta i våra egna dagar, som är det andliga
faktum bakom Romains’ unanimism, vilken
man dagligen ser vinna terräng i alla
länders litteratur, och dels över världshistoriens
hela yta, som exemplifieras av speciellt de
yngsta amerikanarna, den är med andra ord
utgångspunkten för den moderna
litteraturen, den är den sociala överblicken, ty
sedan planeten blivit en enda stad, betyder
social överblick detsamma som
världs-överblick och därmed i våra dagar:
världsåskådning.
Det är nu den världsåskådningen som
stadsvärldens intellektuella maskin, om
vilken Valéry talade, har åstadkommit.
Och som grundval för livsskildring
skiljer den sig så radikalt som möjligt från
den humanistiska livsskildringens urgamla
489
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
