Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Universitas Regia Upsaliensis. En blick på Upsala Universitets öden under de gångna 450 åren. Av Arvid Hj. Uggla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Univ er si tas Re gi a Upsaliensis
Det återstod att förse universitetet med
den världsliga maktens skydds- och
frihetsbrev. Ett sådant utfärdades också i
Strängnäs den 2 juli av rikets råd: sju
andliga med ärkebiskop Jakob i spetsen
och tjugofyra världsliga, främst bland dem
riksföreståndaren, Sten Sture d. ä. Brevet
beseglades med »Swerigis rikes oc erligs
oc welborins mans herre Sten Stwres wor
hoffwitzmans incigle». Detta brev finnes
— i motsats till påvens bulla — ännu
bevarat och är försett med det stora
rikssigillet, framställande »helig konung
Erik». (Sten Stures sigill har däremot
gått förlorat.) Genom denna urkund
tagas alla »til thet studium kommande, ther
bliffuande oc tedhen farande», rektor,
doktorer, mästare (magistrar), studenter
och deras folk, i rikets särskilda hägn, på
det de må »thes roligare bliffua oc lif
f-ua, studera oc i theris lerdom sigh
for-koffra». Domsrätten över dem uppdrages
rektor i alla saker, kyrkans inkomst och
jordetvister allena undantagna. Enär
emellertid ärendet kommit rådet så nyligen
uppå, heter det, har man ej hunnit
närmare besinna sig på saken, utan beviljar
i största allmänhet det nya universitetet
sådana privilegier och friheter »som
konungen aff Franka rike giffuit oc vnt
hauer Uniuersitati i Pariis». Att den
världsliga maktens representanter alltså
hänvisa på Parisuniversitetets privilegier,
påven åter på Bolognas, innebär ej någon
motsägelse, enär det i senare fallet gäller
undervisning och grader, i det förra åter
den egna domsrätten o. d. I ett öppet
brev av den 20 juli samma år
tillkännagiver slutligen ärkebiskopen det nya
universitetets grundande. Nästkommande 21
september ämnade han högtidligen,
åtföljd av deputerade riksråd, införa den
helige faderns bulla i Upsala, varpå den
7 oktober, Birgittas, Sveriges rikes
skyddshelgons dag, föreläsningar och övningar i
teologi, kanonisk rätt och »artes», d. v. s.
Til
den filosofiska fakultetens ämnen, skola
taga sin början. Det är av intresse att ur
detta brev anföra en del skäl, som
uppräknas för behovet av en egen högskola.
Här hade inom den svenska
kyrkoprovinsen endast kunnat finnas få fullärda, så
länge intet »studium privilegiatum»
funnits. Om också män, framstående i
begåvning, ingalunda saknats, hade de dock,
dels av fattigdom, dels av räddhåga,
tvekat att begiva sig till avlägsna orter — och
de få, som trotsat farorna för att besöka
utlandets högskolor, hade mången gång där
haft att utstå svårigheter av både
ekonomisk och personlig art, eller hotats av
faror till sjös genom sjörövare och krig.
Som ett särskilt skäl att hos den helige
fadern utbedja rättigheten till ett eget
universitet betonas också, att man här, vid
»världens yttersta gräns», vore omgiven av
hedningar och skismatiker och därför
hade desto mera behov att bliva stärkt i
den rätta tron.
Då universitetet på den utsatta dagen
begynte sin verksamhet, synes Sten Sture
varit närvarande i staden, och man
kunde alltså börja under både den andliga
och världsliga maktens beskydd. — Att
den senare, materiellt sett, på något sätt
främjat det nya företaget, har man intet
bevis för. Säkerligen är det kyrkan ensam
som ur sina rika prebenden givit det
nödvändiga ekonomiska underlaget, liksom
hela inrättningen på det närmaste anslöt
sig till ärkestiftets domkapitel. I den krets
av byggnader, som omgåvo domkyrkan,
ha såväl lärosalar som bostäder för de
fåtaliga lärarna upplåtits. En möjlighet att
efter mönstret från främmande
universitet upprätta ett kollegium eller
»kommunitet», där fattiga studenter erhöllo
husrum och föda, erbjöd det stenhus, som den
ovannämnde domprosten Andreas And
1316 donerat till förmån för
katedralskolans alumner. Detta hus var beläget å en
av Fyrisån denna tid på båda sidor kring-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
