- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiosjätte årgången. 1927 /
522

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Universitas Regia Upsaliensis. En blick på Upsala Universitets öden under de gångna 450 åren. Av Arvid Hj. Uggla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arvid Hj. Uggla

tida mynt kan beräknas till minst X i
millioner. — Vad den betydde för
universitetets möjlighet att fylla sina vidgade
uppgifter framgår lätt, om man betänker, att
redan första året dess avkastning jämte
den donerade tionden steg till 15,212
daler, under det tio år tidigare hela
dess inkomst belöpt sig till 2,400.
Viktigast var dock den ökade trygghet, som
låg däri att universitetets inkomstkällor
nu stodo under dess egen förvaltning,
skyddade för godtyckliga ingrepp med
därav följande osäkerhet för
professorernas löner. Också torde man kunna säga,
att i stort sett inga kronans ämbetsmän
under svåra år och krigstider med sådan
säkerhet fått åtnjuta sina anvisade
lönebelopp som universitetets. Saken har även
en annan sida: som självförvaltande
korporation har universitetet kunnat hävda
en självständighet gentemot statsmakten
och dess växlande innehavare, som eljest
ej skulle varit möjlig och som ej kan
skattas nog högt; det har bevarats från att
förvandlas till ett byråkratiskt förvaltat
ämbetsverk, till omätligt gagn för det fria
vetenskapliga livet därinom.

Universitetets fulla besittningsrätt till
Gustaf Adolfs storsinta gåva har dock tid
efter annan hotats. Frånsett att i äldre
tider pockande krav från inflytelserika
stormän på godsbyten, som voro
ofördelaktiga för universitetet, ej alltid kunnat
avvisas, har själva donations jordens natur
varit bestridd. Visserligen avvärjdes
anslagen från enväldets nitiska
reduktionsherrar genom Karl XI själv, men den
uppfattningen trängde sig alltmer fram,
att det blott vore fråga om donerad
kronojord, och en i överensstämmelse härmed
utfärdad förordning, att även
universitetets gårdar skulle vara underkastade de
under Karl XII: s sista år påbjudna
skatteköpen, vågade konsistoriet ej motsätta
sig. Konungens död avbröt dock
försäljningen, innan större skada skett. Det skul-

le emellertid dröja ända till 1826, innan
ett Kungl, brev uttryckligen fastslog, att
universitetet innehade donationsgodsen
med full frälsefrihet.

Men vi återvända till Gustaf Adolfs
åtgärder till universitetets bästa. Den
materiella grundvalen var lagd, den inre
organisationen återstod. Här som i allt
annat står Axel Oxenstierna med sin klara
organisatoriska skarpblick vid sin konungs
sida. Det har med rätta sagts, att han i
mycket tjänstgjort som universitetets
kansler, långt innan han 1646 bekläddes med
värdigheten. Även sedan Johan Skytte
1622 utnämnts till detta ämbetes förste
innehavare, fann rikskanslern tid att med
uppmärksamhet följa utvecklingen vid
lärdomssätet. Det är också ur samarbetet
mellan dessa två män de första
konstitutionerna framgå 1626. Året förut hade
konungen själv utfärdat nya privilegier;
konstitutionerna äro på hans befallning
undertecknade av Oxenstierna och Skytte.
Utrymmet tillåter mig endast att i
korthet anföra ett och annat om
universitetets yttre och inre ordning, sådan den
av dessa båda urkunder fastslås. Kansler
utses av konungen efter konsistoriets
hörande. Ärkebiskopen är självskriven
pro-kansler. Till lediga professurer äga
pro-kansler och konsistorium föreslå konungen
lämpliga personer — (denna förslagsrätt
blev dock senare ofta åsidosatt). Rektor
väljes av konsistorium, men på sådant
sätt, att valbarheten går i tur efter
fakulteter, för att ingen skall förbigås.
Fakulteterna äro fyra, var och en med sin
dekanus. Universitetet äger domsrätt över
sina medlemmar och deras folk i såväl
civila som brottmål — dock ej vid
majestätsbrott —, vilken domsrätt sträcker sig
en dagsresa utom staden. Konsistoriet kan
även utfärda ordningsföreskrifter, i vissa
fall gemensamt med magistraten. Det har
disciplinär myndighet över de studerande.
Från konsistoriet kan vad ske till kans-

522

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:00:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1927/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free