Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Universitas Regia Upsaliensis. En blick på Upsala Universitets öden under de gångna 450 åren. Av Arvid Hj. Uggla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arvid Hj. Uggla
Lärosal i Universitetshuset. Professor Trygger i katedern.
andra skulle bliva allt för godtyckligt. Det
må vara nog att erinra, att teologien bland
sina företrädare räknat n. v. prokanslern,
Nathan Söderblom, grundare av den
komparativa religionsforskningen hos oss, att
den medicinska fakulteten inneslutit män
som Olof Hammarsten, Karl Gustaf
Len-nander och Allvar Gullstrand och att fyra
medlemmar inom universitetets lärarkår
hittills aktats värdiga att mottaga den
enastående utmärkelse ett Nobelpris utgör.
Universitetets yttre öden under det
senast förgångna seklet kunna här blott i
korthet antydas. Framför allt faller i
ögonen den storartade ökningen av dess
resurser i lärarekrafter, byggnader och
hjälpmedel för det vetenskapliga arbetets
bedrivande. Denna har varit möjlig endast
genom statsmakternas allt mer frikostiga
omvårdnad och understöd. Den svenska
staten ger därmed tydligt uttryck åt sitt
obetingade erkännande av den betydelse
det tillmäter landets äldsta högskola och
dess dubbla uppgift som forskningshärd
och utbildningsanstalt för en talrik del av
fosterlandets blivande tjänare på skilda
ämbetsmannabanor.
Sedan universitetet i mitten av
1700-talet efter Hårlemans ritningar uppfört
det s. k. konsistoriehuset och genom
Gustaf III: s frikostighet erhållit en nv
botanisk trädgård med tillhörande
institutionsbyggnad, Linneanum, invigd 1807,
samt själv kunnat sörja för behovet av ny
biblioteksbyggnad med en dit förlagd
festsal för solenna tillfällen, börjar i mitten av
1800-talet en ivrig byggnadsverksamhet,
möjliggjord genom betydande statsanslag.
Då tillkomma nya institutioner för
anatomi, för kemi och fysik samt ett
astronomiskt observatorium — för att
endast nämna de viktigaste. Akademiska
sjukhuset blir färdigt 1867. En ny livlig
byggnadsperiod inträder i början av detta
århundrade, då kemin och fysiken vardera
få nya byggnader, och något senare
zoologien. Patologiska och fysiologiska
institutionsbyggnader hade redan under
1800-talet erhållits genom A. F. Regnelis
storartade donationer. 1887 hade universitetet
532
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
