- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiosjätte årgången. 1927 /
570

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Myter och sagor. Av Frans G. Bengtsson - Allvaret i leken. Av Amalia Björck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Frans G. Bengtsson

vid ett besök hos konung Loth av Lothian
en tillfällig forbindelse med dennes gemål,
drottning Morgawse, Gawaines moder, som
sedermera befinnes vara hans halvsyster,
utan att detta faktum för parterna medför
vare sig självmord eller andra obehag, om
man bortser från att skurken Modred blir
förbindelsens resultat. Låt allt detta vara
sant: kan man ändå säga att Runeberg
förstör sin dikts effekt genom att han i den
suveränt dekreterar, att blodskam för hans
diktgestalters vidkommande är ett brott? I
kung Fjalars värld och för kung Fjalars
gudar är det så, det får läsaren-klart
besked om redan i diktens första seen, när
siaren uppträder; och vad spelar det sedan
för roll att blodskam tilläventyrs alis inte
varit något brott i Ottar Vendelkråkas
värld och för Ottar Vendelkråkas gudar?
Dikten ’Kung Fjalar’ är ju inte en
antropologisk studie i vikingatidens moraliska
ståndpunktstagande till ett fall av ofrivillig
incest, utan något helt annat; och vilken
som helst etik hos dess personer är med
hänsyn till diktens effekt fullt
tillfredsställande, såframt det endast är en etik som
är begriplig och som hänger ihop. Det
enda som följer av att Runeberg utrustat

sin dikts gestalter med ohistoriska
moralbegrepp och grundat hela diktens handling
på ’konvenanshänsyn med helt andra
förutsättningar’ är att hans dikt är historiskt
omöjlig; men historiskt omöjlig är den
redan av andra anledningar — Dargar och
hans profetia och åtskilligt annat —, och
vad betydelse har allt sådant för diktens
värde? Tvivelsutan opererade Sophokles vid
författandet av Oidipus med moralbegrepp
vilka avveko från dem som varit rådande
i Labdakidernas Thebe; även om avvikelsen
varit än så stor, kan detta inte tänkas på
minsta sätt beröra hans verks värde eller
effekt.

Invändningar som dessa ligga emellertid
så ytterst nära till hands, att man måste
förmoda att professor Lehmann menar
något annat; och hans sats måste, allt
grubbel till trots, lämnas kvar olöst,
alltjämt svept i ogenomträngd gåtfullhet, —
en sfinx som likväl inte skall hindra
recensenten från att allt framgent anse ’Kung
Fjalar’ såsom helt och hållet utan vank
från början till slut och såsom det
ojämförligt största, skönaste och mest lödiga
diktverk som någonsin åstadkommits på
nordiskt tungomål.

ALLVARET I LEKEN

Av A M A L 1 A BJÖRCK

Kulturerna sjunka

till aska och grus,
men vår andes längtan fortfar att stiga
som rökelsens ånga,
fast åren bli många.

Den kan icke tiga.
Den ropar i tystnadens natt
mot ett evigt ljus.

Vår gärning är lek,

men vårt allvar är längtan,
ett allvar som glimmar som glöd

genom leken.
Vår gärning är svek,

om icke vår längtan
lyser i den som lågan
i veken.

570

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:00:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1927/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free