Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Den amerikanska pressen. Några anteckningar. Av Fritz Henriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fritz Henriksson
t
Konferensrummet i Times.
Utgivaren har här dagligen överläggning
med redaktionen om nästa nummer.
gammal, och det är lätt att förstå att det
nyhetsintresse den bjuder icke är stort. De
stora avstånden ha sålunda effektivt hindrat
pressen i någon viss del av landet — jag
talar här naturligtvis om den stora
dagliga pressen — från att breda sig ut över
annat än ganska begränsade områden och
från att utöva något behärskande inflytande
utöver dess egna av de stora avstånden
begränsade egentliga spridningsområde.
Ur detta förhållande har uppstått en
syndikatbildning, en samverkan mellan
organen inom olika tidningscentra, som utgör
en synnerligen betydelsefull företeelse i den
amerikanska pressorganisationen. Tidningar
i skilda centra, mellan vilka avstånden
förbjuda konkurrens, slå sig samman om
gemensamt material i mycket stor
utsträckning. Detta sambruk har fått en särskilt
stor omfattning beträffande de kostsamma
kabelmeddelandena från utlandet. Typiska
för sådana syndikat äro exempelvis
Philadelphia Public Ledger-syndikatet, som har
ett av sina huvudkontor i Tokio och är
särskilt väl underrättat om händelser och
förhållanden i Ostasien, vidare Chicago
Tribune-, Chicago Daily News- och New
York Times-syndikaten, vilka ha fasta byråer
eller korrespondenter i så gott som värl-
dens alla huvudstäder och europeiska
huvudkontor i London, Paris eller Berlin.
Därigenom att ett antal i och för sig
förmögna tidningar slå sig tillhopa om
syndikattjänst, förfogar denna över sådana
penningmedel att den kan förse dem dag
för dag med utförliga kabelskildringar —
man skriver icke postledes om
dagshändelser utan kablar — från ali världens länder,
liksom den för andra journalistiska företag
sätter medel i deras händer som intet annat
lands press är i stånd att ge. Journalistikens
nyare historia har talrika exempel på vad
som på den vägen kan åstadkommas. Var
helst i världen något av större intresse
tilldrager sig, ditrusar på kabelorder från
redaktionsstolen hos dessa syndikats ledande
organ en liten här tränade tidningsmän och
fotografer med så stora krediter för
kabel-och andra utgifter, att även statens
sändebud kanske sällan förfoga över liknande.
För denna journalistik blir uppdragets
utförande ett slags sportbragd, och
därigenom framdriver man det ur
tidningssynpunkt bästa som står i mänsklig förmåga.
Vi hade för kort tid sedan i vår
huvudstad tillfälle att göra erfarenheter på
området. Till prinsessan Astrids bröllop med
belgiske kronprinsen anlände en skara
representanter för sådana amerikanska
syndikat, deras fasta korrespondenter i London,
Paris, Berlin, Riga, ett par med fotografer.
Jag hade tillfälle att se det kablade
direktivet för en av dessa, med fullmakt att
dagligen kabla tusen till två tusen ord om
alla detaljer vid bröllopet. Där stod också
följande: »Jag är viss om att ni i Edra
skildringar inlägger allt vad händelserna ge
av färg, romantik och gripande
människointresse. Glöm icke att hela världen »loves
a lover and loves a bride.» Själva bröllops
dagens morgon kom en av fotograferna
bekymrad upp till mig och visade ett
kabelgram som han just erhållit, befallande
honom att skaffa en närfotografi av det
furstliga paret efter vigseln, att med detta
resa med nattåget till Malmö, där en
flygmaskin på morgonen skulle möta och taga
honom med de dyrbara plåtarna — efter
en mellanlandning i Flandern för plåtar till
London — till Cherbourg, vilken plats han
borde nå kl. 5 på e. m. för att kunna lämna
plåtarna ombord å ångaren Franconia, som
då skulle avgå till Newyork. En
stockholmsfotograf hade erhållit tillåtelse att taga en
634
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
