Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Den amerikanska pressen. Några anteckningar. Av Fritz Henriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fritz Heni’iksson
i världen; den största italienska tidningen
torde utkomma i New York; en
spansk-språkig tidning i Texas utgår i över en
million exemplar, o. s. v.
Vad den svenskspråkiga pressen beträffar
omfattar den väl bortåt sjuttio organ, därav
en stor del av religiös karaktär. Men även
den svenska nyhetspressen har en stor
utbredning och har hittills lyckats hålla sig
ganska bra uppe. De mest spridda
svenskspråkiga tidningarna — alla veckotidningar
— äro enligt de senast tillgängliga
uppgifterna: Nordstjernan, New York, 15,000;
Svea, Worcester, Mass., 36,000; Svenska
Posten, Rockford, 111., 13,000; Augustana,
Röck Isl., 20,000; Svenska Tribunen
Nyheter, Chicago, 60,000; Svenska Kuriren,
samma stad, 40,000; Svenske Amerikanaren
samma stad, 70,000; Svenska Folkets
Tidning, Minneap., 47,000;
Svensk-Ameri-kanskaPosten, 55,000; Veckobladet20,000;
Minnesota Stats Tidning 12,000; Omaha
Posten, 14,000; Duluth-Posten 12,000;
Västkusten, San Francisco, 10,000; Svenska
Pacific Tribunen, Seattle, 14,000; Puget
Sound Posten, 6,000. Den första
tidningen på svenskt språk i Förenta Staterna
utkom redan 1850 i New York och hette
Skandinavien. Den andra, Det Gamla och
Nya Hemlandet, började 1855 utges i
Galesbury, Illinois, som då kunde räknas
såsom medelpunkt för de under de
närmast föregående åren uppkomna svenska
åkerbrukskolonierna. Sedermera överflyttade
Hemlandet till Chicago och blev under
nära två generationer den ledande
svenskspråkiga tidningen i landet men dukade
slutligen under i en konkurrensstrid, som
den själv framkallat.
I »Ord och Bild» 1906 förekom en
artikel av professor Otto Sylwan om
pressens amerikanisering. Han hänvisade
däri till ett uttalande i Ernst Beckmans
1883 utgivna bok om den amerikanska
pressen, vari sades, att en grundlig
reform av vissa lyten — »följder till det
mesta av missbrukad frihet» — vore av
nöden, om denna press skulle bli vad dess
makt förpliktade den att vara. Beckman
hade menat att denna reform lyckligtvis
redan vore börjad, men Sylwan fann, att
raka motsatsen inträffat genom Pulitzers
inköp av »The World» och därmed
uppkomsten av den sensationellt lagda
billighetspressen i jättelika mått. Sylwan
från-kände ingalunda denna press värdefulla
uppslag och metoder, av betydelse för
pressen i allmänhet, men han framhöll
såsom en egendomlighet med dessa »gula
blad», att ingen respektabel person kändes
vid dem eller ville medge att han
någonsin läst dem.
Dock dröjde det icke länge förr än »The
World» utvecklat sig till en av landets
största, mest ansedda tidningar, och Pulitzer
betraktades vid sin bortgång såsom en av
pressens banbrytare. Han efterlämnade icke
blott ett mäktigt, blomstrande affärsföretag
utan även till erinring om sin gärning en
av honom stiftad och bekostad
journalistskola, avsedd att uppfostra för det viktiga
kallet, samt stora donationer, från vilka
årligen priser ges till sådana pressens män
och kvinnor, vilka efter högt ställda mått
utmärkt sig i pressens tjänst.
Varje lands press har sin egenart, som
landet vars liv den avspeglar. Så även den
amerikanska. Liksom landet befinner den
sig ännu i ett mångskiftande, något
bullersamt utvecklingsskede, med en starkt
framträdande tendens att, med alla hänsyn till
den egna existensen, beforda
kulturutvecklingen bland massorna. Det må vara att
den främmande iakttagaren,som kanske icke
fotar omdömet om denna press på verklig
kännedom om amerikansk utveckling och
amerikanska förhållanden utan bygger detta
på helt andra, närmare liggande
förutsättningar, är benägen att överdriva dess fel
och underskatta dess förtjänster. Enligt
min mening äro förtjänsterna så långt
övervägande att felen ställas helt i skuggan.
Den amerikanska pressen är, trots vissa
för iakttagaren utifrån ofta osympatiska
egenarter, utan tvivel i stort sett ett
mäktigt instrument för de kulturella krafternas
framryckande arbete.
640
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
