Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala hednatempel. Gamla och nya spekulationer. Av Sune Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sn ne Lindqvist
Relikskrin från Eriksbergs kyrka.
Statens historiska mit s elim.
hednatemplet i Uppsala, visionen av en
gyllene kedja, hängande ovan husets
branta tak. Vilja vi även söka en förklaring till
uppgiften att kedjan jämväl omslöt
byggnaden, få vi tänka på de rikt snidade
remstycken, som infästs under takfoten på
många romanska kyrkor i Öster- och
Västergötland, och på motsvarande
dekorationer å stavkyrkors övre hammarband,
sådana vi bäst känna dem från ett i
Danmark tillvarataget stavkyrkofragment.
Gång på gång ha vi sålunda haft
anledning hänvisa till stavkyrkorna, dessa
märkliga byggverk, som väl endast i Nor-
ge bevarats i nämnvärt antal, men varav
även Sverige som bekant uppvisat många
rester. Man har länge varit ense om, att
dessa byggverk bära ett arv från
hednatiden i sin s. k. stavkonstruktion, varmed
man då avsett, att väggarna bildats av
stående plankor. De uppenbara lån, som
de rikast utformade, pelarburna
stavkyrkorna, såsom Urnes’ och Borgunds, visa
från romansk byggnadskonst, har
emellertid föranlett den slutsatsen, att hela den
märkliga pelarkonstruktionen skulle vara
uppkommen först under romansk tid, som
en efterbildning av den tidens basilikor i
648
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
