Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala hednatempel. Gamla och nya spekulationer. Av Sune Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. Uppsala. Detalj från utgrävningarna 1926.
I Jör grunden den ursprungliga markytan, stenlagd; i fonden de 1 m. mäktiga fyllnadslagren
jnellan denna och betonggolvet (överst).
stenläggningen, har en i lera lagd stenrad,
som förmodligen utgjort underlag till en
trävägg i någon byggnad.
Största intresset knyter sig emellertid
till den nivå, som iakttages mellan den
ursprungliga markytan och den förmodade
träkyrkans. Denna mellannivå är
åstadkommen genom påförandet av ett mäktigt
lager sandlera. Dess tillkomst kan
hänföras till vikingatiden främst på grund av
det fragment av gjutformen till ett för
denna tid (närmast 900-talet)
karakteristiskt bronsspänne, vilket fragment synes ha
ditkommit med lerpåfyllningen eller
möjligen strax före dess påförande. Lerlagret,
som haft en hårt stampad yta, har
tydligen bildat golvet i en stor byggnad, buren
av stolpar. Inga stolpar voro visserligen
kvar; de ha blivit uppryckta och hålen
efter dem omsorgsfullt igenfyllda med
stenar och lera i samband med den nya
ler-påfvllning, som skapade den förmodade
träkyrkans en fot högre liggande nivå. Det
framgår vidare av skärningar, som ännu
av intresserade kunna studeras under
kyrkogolvet, att ifrågavarande för länge
sedan försvunna stolpar blivit uppställda i
gropar, som man grävt i den ursprungliga
markytan, omedelbart före första
lerpåfyllningen. Detta tillvägagångssätt är lätt
förklarligt. I Lund har man funnit en
stavkyrka, vars väggplankor och pelare blivit
direkt nedgrävda i markleran. På liknande
sätt ville man bygga här, men då man icke
hade lera utan sand att bygga på, fann
man det välbetänkt att påföra ett mäktigt
lerlager till förhindrande av träets alltför
snabba rötning. Ett analogt fall är
iakttaget i en stor norsk hög från 800-talet,
vilken innehållit ett skepp (Tuneskeppet).
Över båten hade man utbrett ett mäktigt
lerlager, vari en stavbyggnads
väggplankor voro nedsatta.
Den byggnad, som sålunda med stor
omsorg uppförts på samma plats, som Gamla
Uppsala kyrka numera delvis täcker, har
varit av ansenliga dimensioner. Tre
stolpar äro spårade, vilkas diameter varit
omkr. 70 cm. eller mera, och ett flertal
andra med en diameter av omkring 40 cm.
De grövsta stolparna äro koncentrerade
så, att de tyckas hava tillhört en inre
fyrkant av drygt 7 m: s sida, de klenare
stolparna åter kunna sägas vara anträffade i
653
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
