Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fauvismen och kubismen i Frankrike. Av Carl Gunne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fa uvisme n ock kubismen i Fr a n krike
staltande konst», så förenas de ytterligare
i sin tendens mot abstraktion eller
kontemplation i motsats till Einfühlung.
Worringer karakteriserar benägenheten
till abstraktion i konstskapandet och
konst-njutandet över huvud som följden av en
inre oro hos människan, förorsakad av
yttervärldens företeelser, och
sammanställer den i religiöst avseende med en starkt
transcendental färgning av
föreställningarna. Man söker njutning, ej genom
försjunkande i yttervärlden (Einfühlung),
utan i att med konstens hjälp frigöra
tingen från deras villkorlighet och
skenbara tillfällighet, föreviga dem genom
närmande till abstrakta former och på detta
sätt nå en vilopunkt i företeelsernas
växling. I konsten vill man fly verkligheten
för att ovan denna nå det absoluta,
opersonliga, det organiskt lagbundna. I den
moderna franska konstens utpräglade
tendens mot antinaturalism, abstrakta,
orna-mentala former och fria, obundna
färg-givning finna vi också det kontemplativa
konstskapandets ideer realiserade. Ett av
Matisses oftast citerade yttranden: »Min
dröm är en konst, full av jämvikt,
ordning och ro» är också typiskt för den
moderna konstens inställning.
Den europeiska konsten har alltsedan
renässansen haft en diametralt motsatt
estetisk inställning. Grunden till denna
inställning är en uppfattning av
yttervärlden, utmärkt av ett lyckligt,
förtroendefullt förhållande till densamma och en
önskan att leva sig in i tillvarons rikedom.
Konsten blir ett medel till dylik inlevelse
i stegrad form, och konstens mål blir
skapandet av en förmänskligad avbild av
naturen. Det konstupplevande subjektet lever
sig in i konstverket, får en föreställning
att jaget övergår i konstverket och
»objektiverar sig». I stället för att vara blotta
åskådare bli vi genom denna »Einfühlung»
medspelare, vi känna och handla med i
den bild, det konstverk vi se, vi vandra
42 — Ord och Bild, jöe arf.
omkring i det sköna sommarlandskapet
eller förskräckas inför skeppsbrottet under
stormnatten.
I reaktion mot denna princip för
konstskapande och konstnjutande ha fauvismen
och kubismen en rakt motsatt,
kontemplativ inställning. Den kontemplativa
tendensen brukar anses vara typisk för
primitiva och orientaliska folkslag och anses,
såsom nämnt, grunda sig på den
primitives misstro mot den okända,
outforskade, skrämmande verkligheten eller på den
högt kultiverades insikt om tillvarons
fåfänglighet och längtan efter något
bakomliggande evigt och orubbligt. Det är av
intresse att konstatera, att den moderna
konsten icke endast i sin utgångspunkt
anknyter till primitiv konst utan även
formellt närmar sig densamma och att i och
med »les fauves’» uppträdande
negerkonsten kommer på modet. Den drivande
kraften till denna psykologiska
inställning torde, såsom oftast i
konstutvecklingen, ha varit reaktionen mot föregående
konstriktning, i detta fall tröttheten på
naturalismen, tomhetskänslan inför den
banala illusionskonsten och längtan efter
en abstrakt och lagbunden konst. Man tog
då steget fullt ut, bort från naturalismen.
I stället för Einfühlung blev abstraktion
och kontemplation den estetiska
utgångspunkten, och man nådde därigenom
medvetet eller omedvetet den primitiva
konsten. Det skulle dock endast bliva under
sin Sturm- och Drangperiod som den
moderna konsten strängt uppehöll denna sin
utgångspunkt.
Då det moderna måleriet utgick från
helt andra principer än tidigare konst, var
det givet att det skulle möta oförstående
från allmänheten. Den nya konsten
fordrar för att rätt uppfattas en helt annan
mentalitet hos åskådaren än den
naturalistiska konsten, och den på dylik inställde
åskådaren finner i det moderna måleriet
ej mycket av det han är van att möta i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
