- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiosjätte årgången. 1927 /
658

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fauvismen och kubismen i Frankrike. Av Carl Gunne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Carl G tinne

konstverk, utan i stället helt andra
egenskaper, som lätt komma honom att anse
det hela som mindervärdigt.

Den kontemplativa inställningen hos
måleriet innesluter även andra egenskaper.

Intresset koncentreras på de sensoriska
faktorerna, den rena färgen och formen,
och allt som kan störa intrycket därav
bortelimineras. »Innehållet» tränges åt
sidan eller göres i största utsträckning
likgiltigt. Genremåleriet med dess
berättande karaktär upphör, och man kan med
någon överdrift säga, att stilleben- och
modellmåleriet träder i stället. Där kan
man lättare laborera med linjer och färger
utan att själva handlingen eller föremålen
i och för sig pocka på intresse.

I och med att man inskränker de
påträngande, associationsbildande faktorerna
till ett minimum, skapar man i stället
tillfälle för åskådarens fria imagination. I
de abstrakta formerna antydes eller
anspelas blott på verkligheten, och fantasien
sättes i rörelse utan att bindas i utstakade
banor. I synnerhet kubismen betjänar sig
i största utsträckning av denna princip.

Den ensidiga inställning i
antinaturalistisk och kontemplativ riktning, som den
moderna konsten från början hade, och
vilken starkt betonades såsom reaktion
mot naturalismen, började så småningom,
ett tiotal år efter fauvismens första
uppträdande, att modifieras. En allt större
förskjutning i naturalistisk riktning hos
de forna fauves och kubisterna har sedan
dess skett. När riktningarnas egenskap av
reaktion ej längre behövde upprätthållas
släppte man på de strama tyglarna, i
synnerhet som man fann att utvecklingen, om
den skulle fortgå rationellt, tenderade att
sluta i ren ornamentik eller oförståelig
formmatematik. I stället anknöt man till
traditionen och närmade sig naturalismen,
dock under bibehållande av de gamla
principerna såsom ledmotiv.

*



~6

Ett stort antal bland de konstnärer,
som i våra dagar äro de ledande inom det
franska måleriet, tillhörde för tjugu år
sedan »les fauves». Braque, Van Dongen,
Friesz, Dufy och Vlaminck voro samtliga
medlemmar av den grupp, vars ledare var
Matisse, och som 1906 utställde på Salon
des Indépendents samt av en föga
förstående kritik fick öknamnet »les fauves».
Att dessa konstnärer, som representerade
så starka och sinsemellan heterogena
personligheter, icke skulle förenas av någon
fast utformad doktrin utan endast av
viljan att reagera mot den naturalistiska
konsten var helt tydligt.

Gemensam för dem alla var dock
strävan efter en ny stil, en stil som formellt
byggde på de resultat, till vilka Cézanne,
van Gogh och i vissa avseenden
neo-im-pressionisterna kommit. Följande den väg
som dessa mästare utstakat, vände sig
det nya måleriet från en naturalistisk mot
en idealistisk stil, från Einfühlungskonst
mot kontemplativ konst, från det sinnliga
mot det spekulativa.

Konsten är naturen sedd genom ett
temperament, hade impressionisterna sagt.
Nu däremot skulle temperamentet ej
längre tjäna naturen utan betjäna sig av
denna för realiserande av den konstnärliga
ideen. I sin antinaturalistiska och
kontemplativa betoning hämta »les fauves»
sina förebilder från arkaiska epoker, från
orienten och från de primitiva, och söka
i egyptisk och byzantinsk samt även i
negerkonst hämta ny ungdom och styrka till
frigörelse från naturalismen.

Ledaren för »les fauves» och
representanten för den gemensamma viljan var
Matisse, vilken väl också torde vara den
för svensk publik mest bekante franske
modernisten, något vartill säkerligen i
hög grad bidragit hans egenskap av lärare
för flera av våra mest kända svenska
modernister.

Ur Matisses konst kan man lättast ut-

8~

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:00:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1927/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free