Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fauvismen och kubismen i Frankrike. Av Carl Gunne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl G tinne
konstverk, utan i stället helt andra
egenskaper, som lätt komma honom att anse
det hela som mindervärdigt.
Den kontemplativa inställningen hos
måleriet innesluter även andra egenskaper.
Intresset koncentreras på de sensoriska
faktorerna, den rena färgen och formen,
och allt som kan störa intrycket därav
bortelimineras. »Innehållet» tränges åt
sidan eller göres i största utsträckning
likgiltigt. Genremåleriet med dess
berättande karaktär upphör, och man kan med
någon överdrift säga, att stilleben- och
modellmåleriet träder i stället. Där kan
man lättare laborera med linjer och färger
utan att själva handlingen eller föremålen
i och för sig pocka på intresse.
I och med att man inskränker de
påträngande, associationsbildande faktorerna
till ett minimum, skapar man i stället
tillfälle för åskådarens fria imagination. I
de abstrakta formerna antydes eller
anspelas blott på verkligheten, och fantasien
sättes i rörelse utan att bindas i utstakade
banor. I synnerhet kubismen betjänar sig
i största utsträckning av denna princip.
Den ensidiga inställning i
antinaturalistisk och kontemplativ riktning, som den
moderna konsten från början hade, och
vilken starkt betonades såsom reaktion
mot naturalismen, började så småningom,
ett tiotal år efter fauvismens första
uppträdande, att modifieras. En allt större
förskjutning i naturalistisk riktning hos
de forna fauves och kubisterna har sedan
dess skett. När riktningarnas egenskap av
reaktion ej längre behövde upprätthållas
släppte man på de strama tyglarna, i
synnerhet som man fann att utvecklingen, om
den skulle fortgå rationellt, tenderade att
sluta i ren ornamentik eller oförståelig
formmatematik. I stället anknöt man till
traditionen och närmade sig naturalismen,
dock under bibehållande av de gamla
principerna såsom ledmotiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>