Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - En svensk kulturhistoria. Av Arthur Nordén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arthur Norden
starkt av den äldre framställningens
oöverskådlighet och hopgyttring av företeelser,
som rätteligen höra till skilda sammanhang.
I detta avseende har Schücks nya teckning
av reformations- och stormaktstidevarven
framgått som slutresultatet av en långvarig
avklaringsprocess, och den står nu klassiskt
linjeklar och definitiv, som kristallisationen
på bottnen av en ur ädla vätskor mognad
lösning.
Någon mera iögonenfallande revision av
sina tidigare åsikter har Schück icke
företagit i denna del, väl däremot tillgodogjort
sig en mängd under tiden vunna nya
forskningsresultat. Detta gäller då t. ex. Johan
Nordströms ingående undersökningar över
författarskapet till
Bröllopsbesvärsihugkom-melsen och Skogekär Bärgbos dikter. I
negativt avseende följer Schück här
Nordström, d. v. s. han frånkänner Stiernhielm
den förra och Gustav Rosenhane de senare,
men däremot ställer han sig skeptiskt
avvaktande till den positiva delen av
Nordströms bevisföring, d. v. s. han är ej
övertygad om att Rudhelius skrivit den förra
och att Schering Rosenhane skulle vara
upphovsmannen till de senare.
Ett genomgående drag i denna del är att
de äldre författarmonografierna i sina
biografiska partier omskrivits och utvidgats;
här och där ha även den litterära analysen
och värdeomdömena undergått en lätt
revision. Såsom Olaus Petri, Stiernhielm,
Columbus, Lucidor nu stå tecknade, ha bilderna
befriats från ali den schematiska
inknapp-ning, som följde med den tidigare
handboksstilen, och de träda oss till mötes i fylligt
avrundad och på idel levande drag uppbyggd
porträttkonst. Understundom kan man här
spåra insatsen från andra forskare, såsom
för Stiernhielms filosofiska författarskap
från Nordström, för Lasse Lucidor från
Karlfeldt, men lika ofta är det Schücks egen
insats som kommer till uttryck i den
omarbetade bilden.
Med suveränt mästerskap, levande och
färgfullt, tecknar Schück bakgrunden till
det litterära och kulturella livet i landet
under denna tid. I detta hänseende är den nya
upplagan att betrakta som ett nära nog nytt
verk, jämfört med den förra. Det är ej
blott skolornas och universitetens
förhållanden som därvidlag utgöra skildringens
huvudobjekt utan i lika mån bokhandelns och
boktryckeriernas livsvillkor — författarens
förmåga att just här avvinna ämnet bidrag
av grundläggande betydelse är
beundransvärd — och de statliga institutionernas
verksamhet. Särskilt framställningen av
kanslikollegiet har först nu och, med rätta
kommit att erhålla sin förgrundsplats i
skildringen av hela stormaktstidevarvets
kulturella livsyttringar, likaså framställningen av
1500- och 1600-talens biblioteksförhållanden.
Nytt är även det fängslande kapitel, som
ägnas åt Kristina.
Med högt ställda förväntningar övergår
man så till studiet av Frihetstiden, som nu
i helt nyskriven form utgår från Schücks
hand. Genom förlagets tillmötesgående har
recensenten kunnat taga kännedom om
betydande delar även av denna volym, och han
har därvid måst beundra den enastående
säkerhet och kraft, med vilken Schück här
låtit frihetstidens sociala, kulturella och
eko-nomiskt-politiska liv stå fram som bakgrund
till de vetenskapliga och litterära
förgrundsfigurerna. Aldrig ha våra äldsta och delvis
ännu kvarstående akademiers historia så
införlivats med den litteraturhistoriska
syntesen av tidevarvet som här, ja knappast har
någonsin förut bilden av denna underbart
rika period av vår odlingshistoria
levandegjorts med en sådan mångsidighet och
detaljrikedom, knappast heller med en mera
frisk och medryckande skildringskonst.
Kompetentare pennor än undertecknads skola
värdesätta Schücks teckning av tidens stora
gestalter, en Linné, en Dalin, en
Wallenberg, en Bellman, där man ju visserligen
förut känner hans grundsyn, bl. a. från den
lilla förträffliga franska exposén över vår
litteraturhistoria, men där han nu samlat sig
till i bred form givna små monografier. Det
är möjligt, att en och annan anteckning skall
kunna göras i marginalen, men i det stora
hela skall helt visst Schücks väldiga verk
över frihetstidens svenska kultur befinnas
vara intet mer eller mindre än ett
mästerverk.
Om arbetets mera typografiska karaktär
är till sist att tillägga, att såväl
framställningens nya form och uppställning som
frånvaron av alla kursiv- och fetstilar
borttagit den förra prägeln av handbok.
Vignett-bilder och ett flertal illustrationer äro helt
nya och som vanligt valda med smak och en
sällspord sakkännedom.
752
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
