Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Striden mellan grodorna och mössen. Översatt från grekiskan av Elof Hellquist. Med teckningar av Th. Kittelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slungat med senstark hand, fram tarmarna vällde på jorden.
Knappast dock Troglodytes det sett på stranden av floden,
förrän ur striden han haltande vek och ängslades gruvligt;
ned i ett dike han sprang för att undfly det bråda fördärvet.
Framtill i foten Physignathos sen av Troxartes blev skjuten.
Men då Prassaios det märkt, att den fallne levde till hälften,
fram bland de främste han gick, och sköt med det skärande sävstråt.
Skölden han bräckte dock icke därvid, blott spetsen den mottog.
Hjälmen ej heller, den sköna, med bucklorna fyra beprydda,
nådde han, Origanion, den härlige vännen till Ares,
han som i grodornas här är den förste och bäste bland kämpar.
Honom de störtade mot. När han såg det, ej ville han lida
kämparnas lopp, men hastigt han dök till botten av träsket.
Men bland mössen en yngling där fanns, Meridårpax, en hjälte,
son av Knafson han var, brödsnattaren, modige kämpen.
Denne gick hem, men sonen han bjöd att bege sig till striden.
Stolt och bröstande sig han stod vid randen av träsket,
hotande grodornas stam i grund att förstöra och nedslå.
[Nära han ställde sig, glad att modigt och tappert få kämpa.]
Så på en valnöt ryggen han bröt, att itu den vardt delad,
händerna sedan i skalen han stack att dem skydda i striden.
Gripna av skräck de flydde då alla med fart ner i träsket.]
Säkert sitt värv han bringat till slut — ej mod honom felte —
om han ej noga det märkt, den mäktige Fadern i himlen:
ömkan Kronion grep, att grodorna så skulle sluta,
hjässan han ryste och höjde sin röst och talte de orden:
Hören I Gudar, vad sällsamma ting mina ögon här skåda!
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
