Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Svante Arrhenius. 19/2 1859—2/10 1927. En universell kulturinsats på äktsvensk grund. Av Carl Benedicks. 1. Lärdomens vådor. — Lärdomens gagn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svante Arrhenius
Fot. Blomberg 1903.
han stora förtjänster med avseende på
drätselförvaltningen vid Uppsala
universitet — där han även verkade som
professor i historia.
Dennes son Lars Arrhenius (1680—
1730) efterträdde fadern som
historieprofessor; sonen Arvid Arrhenius
(1683—1741) beklädde Uppsalaprofessur
i poesi.
3. Släkten Arrhenius från’c,
Arena by i Småland.
I det föregående nämnda
Arrhenius-släkt •— till vilken även hörde direktor
musices vid Karlberg, E. J. Arrhén von
Kapfelman, kompositören till »Våren är
kommeri» — Iår på 1500-talet inkommit
från Bayern, där den haft adlig värdighet.
Enligt vad genealogiska källor
Uppge’,-får densamma ej förblandas med den
alltigenom svenska allmogesläkt Arrhenius,
vars stamfader, bonden Lasse Olofsson i
Ödhult inom Målilla socken i Småland
(död 1620), tog sig namnet Arenius
efter Ärena by i samma socken.1
Även här möta vi emellertid ett tidigare
inom vetenskapen välbekant namn:
botanisten Johan Petter Arrhenius
(såsom denne skrev sig; 1811—1889).
Docent i botanik vid Upsala universitet;
arrendator av Lilla Sunnersta och
Gottsun-da; jämte landshövdingen R. von
Kræ-mer den egentlige grundläggaren av
Ultuna lantbruksinstitut och dess främsta
1 Anföras må emellertid hurusom Svante
Arrhenius för författaren uppgivit sig också
räkna släktskap med den förra grenen.
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
