Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Svante Arrhenius. 19/2 1859—2/10 1927. En universell kulturinsats på äktsvensk grund. Av Carl Benedicks. 1. Lärdomens vådor. — Lärdomens gagn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Benedicks
Vetenskapsakademiens Nobelinstitut för fysikalisk kemi.
Byggnaden upftförd IQOQ■
att kunna tillförsäkra en så genomgripande
ny uppfattning som dissociationsteorins ett
så snabbt allmänt antagande som fallet
blev, lär väl även det vara något osäkert.
Det dröjde över trettio år, innan den av
amerikanaren J. W. Gibbs framställda, för
den fysikaliska kemin fundamentala
»fasregeln» vann något egentligt beaktande.
Att dissociationsteorin så mycket hastigare
slog igenom berodde på två
omständigheter. Den ena var den enkla, konkreta
fattbarheten av en substans’ sönderfall i joner
och föreställningens enkla klargörande av
en massa företeelser vid kemisternas
dagliga arbete. Den andra var Ostwald.
Ostwald var genom egna undersökningar, åt
vilka först Arrhenius kunde ge full
klarhet, väl förberedd att genast fatta
betydelsen av de nya teoretiska insatserna. Han
grundade, såsom redan antytts, en ny
tidskrift »Zeitschrift für physikalische
Che-mie» och blev den Johannes genom vilken
kemiens nya »Logos» som ett evangelium
förkunnades ut över den civiliserade
världen. Det var för övrigt samme Ostwald
man till stor del har att tacka för
»upptäckten» av J. W. Gibbs.
Med en exempellös hastighet erövrade
nu den elektrolytiska dissociationsteorien,
under täta strider, en plats i solen. Redan
1889 kunde Arrhenius — denna gång ej
i Ostwalds, utan i en engelsk tidskrift •—
under lyckligt bemötande av invändningar
från den berömde ryske kemisten
Mende-lejev (som i stället för fria joner antog
en anlagring av vatten eller hydratbildning)
uppvisa, hurusom de mest olikartade
egenskaper hos lösningar kunde enhetligt
förklaras ur dissociationssynpunkt.
7. Kosmiska landvinningar.
Från samma tid stamma ett par arbeten
om elektricitetsledning hos fosforescerande
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
