Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Operabalett och folkdans. Av Ernst Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Klein
»J ö s s e h ä r a d s p o l s k a» dansad av ungdomar från Arvika efter
orts traditionen.
Filmad [Q2J för Nordiska Museet.
danslag kan till fullo fatta — men fattar
också omedelbart —• vilken djupgående
förvandling den gamla »pålskan i Jösse
härad» måst underkasta sig för att passa
på 1840-talets kungliga svenska seen.
Skillnaden är så mycket lättare att
iakttaga, som den gamla polskan ännu lever
och nyligen åter upptagits i sin hemtrakt.
Att något motsvarande skett med
»Hallingen» framgår också med yttersta
sannolikhet — om också beviset ännu fattas —
av jämförelsen mellan »folkdansarnas»
sätt att utföra denna dans och ännu i
Norge kvarlevande danser av samma art.
Vad slutligen »Skrälåt» och
»Fryksdals-polska» beträffar, är det måhända ännu
för tidigt att säga något om dem, mera
än att de äro okända i varje tidigare
sammanhang än »Värmländingarna». Den
senare av dem är en tämligen normal kadrilj,
dansad till en gammal, ytterligt välkänd
polskemelodi (närmast släkt med »Nu är
det jul igen»). Ingenting hindrar, att
verkligen denna kadrilj på 40-talet ännu före-
kommit på värmländska bondgårdar; ännu
sannolikare är, att den i Dahlgrens och
Randels barndom dansats på herrgårdarna,
där vid den tiden hundratals sins emellan
föga olika kontradanser, bestående av
samma element i tallösa kombinationer,
voro på modet. »Skrälåten» åter, med en
förtjusande mollpolska som melodi, med
anglaiseuppställning men i stort sett
atypiska turer och rörelser har en prägel,
som närmast för densamma till en grupp,
till vilken vi nu skola vända oss.
Den förnämsta representanten för
denna grupp är Daldansen. Åtskilliga
förmodanden rörande dennas härkomst hava
sett dagen. Man har sedan länge känt en
dylik dans till namnet. Abr. Hulphers har
i sin Resa i St. Kopparbergs
Höfdinge-döme 1757 upptecknat melodien till en
dans med detta namn, vilket just vid den
tiden som bekant hade politisk klang.
Melodien går i *U takt. Dansen kan därför
ej vara identisk med vår »Daldans», som
går i 3/4. Icke heller någon av de fyra dan-
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
