Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Operabalett och folkdans. Av Ernst Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Fjällnäspolska», <2 v de senast I i fi förda s>fo l k dan s e r n a»
av utpräglat ofolkligt kynne och av dunkel härkomst.
Ur Svenska folkdajiser, lit g. 1923 av Svenska un gdomsrin gen Jör by ga cknltur.
danska allmogedansen.1 Deras motpol är
den turbundna kontradansen, där en
mycket rik, av ett visst antal samverkande
par utförd serie rörelser åstadkommer en
konstfull helhetsverkan. Ursprungligen
besläktade med »ringlekarna» ha
kontradanserna i sin fulländning framvuxit ur
barockens balettskola med dess preciösa,
oerhört väl utarbetade och anspråksfulla
danskonst. Populariserade hava de sedan
ånyo »förvildats», d. v. s. återgått till
färre och enklare rörelser, men behålla
trots allt sin lätt igenkänneliga prägel
såväl i själva uppställningen (med jämnt
antal par i fyrkant eller på två led), som
i vissa ständigt återkommande rörelser
och steg (ronde, stjärna, chaine,
damombyten, figuréer o. s. v.).
»Daldansen», sådan vi nu känna den,
tillhör dock varken den ena eller andra
1 Se Grüner-Nielsen, Vore ældste
folkedanse s. 3.
kategorien. Till sin uppställning med
paren i rad efter varandra är den lik de
gamla polskorna av »Huppleks»-typen och
»ringlekarna». I fråga om den rika och
regelbundna turväxlingen påminner den
om kontradanserna. Men resten hör
varken hit eller dit.
De rörelser, som här genom att
repeteras ett visst antal gånger komma att
utgöra olika turer, äro i stor
utsträckning hämtade från de fria och nyckfulla
interludier, som brukat förekomma i
polskorna till omväxling med
runddansandet, och av vilka det ovan beskrivna
»kastet» från Jösse härad är ett. Så är
det t. ex. med »översparkningen» (tur 6)
i »Daldansen», liksom med de många
»dalstegen»; dylika förekomma
flerstädes som försteg till runddans, men
också som springsteg, avsedda att markera
takten under »promenaden» runt golvet.
Andra rörelser, som här fått utgöra hela
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
