Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Stockholms teatrar
Ritten till havet. Dekorationsskiss av Sandro Malmqvist.
till synes i uppsättningarna av Fedra och
Livet en dröm, då har stor om ock
lyckligtvis endast tillfällig skada gjorts. Jag läste
den 13 november 1927 i Dagens Nyheter en
artikel av Evard Alkman, kallad
»Trappdra-matik och modern iscensättning». Jag hade
under läsningen av denna utomordentligt
djupplöjande och dock klara artikel det icke
alldeles sällsynta nöjet att kunna instämma
med Edvard Alkman, denne grundlige
teaterkännare, och jag hade också nöjet att få
instämma med Per Lindberg alldeles särskilt i
några ord han har i sin bok om regi:
»Expressionistisk och mekanisk teater äro redan
lätt omoderna former, och för närvarande
kan’ man konstatera en viss återförening med
realism, men en syntetisk, formbetonad
realism». Här tillägger Alkman: »Han (Per
Lindberg) skulle till och med något starkare
kunnat betona ordet realism utan alla
adjektiv.»
Är det så som jag har anledning att tro och
som jag hör från alla håll av
teaterintresse-rade, att den modernistiska uppsättningen är
på retur, då kunna vi väl med ännu större
lugn lämna den. Det är ju alltid litet ängsligt
att inte följa moder, som förekomma i de
stora städerna, också på teatern. Men ligger det
icke något hidöst i att hemfalla åt en omodern
modernism? För min personliga del skulle jag
icke vara ängslig att den lämnades, även om
det skulle bära så illa till, att den fortfarande
en tid vore modern.
Den kritik och kanske ännu mer den
självkritik, som förekommit i den moderna
målarkonsten och som på tio år åstadkommit en
så stor förändring, då det gäller våra svenska
modernister, skall får man hoppas
förekomma även på den modernistiska scenbildens
område. Den bör bli »med ett ord
annorlunda».
I den mån Per Lindberg avlägsnar sig
från sitt förra program och närmar sig till
den realism han belt säkert med rätta tror
att vi omedelbart behöva, hälsar jag den
kunnige mannen gärna välkommen som en av
regissörerna på vår främsta seen. Men
utvecklingen måste gå från oäkta fantasi och
oäkta realism till äkta fantasi och äkta
realism, man må nu kalla det åsyftade ett
syntetiskt, formbetonat artefakt, om det kan göra
något nöje. Men scenen måste rensas från
preciös och ridikyl tillgjordhet.
Den rysk-judiske revolutionären Salomon
Rappaport har under signaturen An Ski
skrivit ett judiskt drama i östjudisk miljö.
Handlingen försiggår vid 1800-talets början
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
