Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Albrecht Dürer. Till 400-årsminnet av hans död. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel L. Romdahl
Gisslandet. Ur Stora t r ä s ni 11 s p a s s i ön e n. Omkr.
ken. Har Venedig betytt mer än så för
Apokalypsens tillkomst, är det dess
världsliga härlighet och vällust som framkallat
en etiskt-religiös reaktion av denna
våldsamma och skakande art? Dylika förlopp
äro icke ovanliga i de religiösa
väckelsernas historia. Är det icke tänkbart, att
kopparsticket »Den förlorade sonen», som kan
dateras till samma år Apokalypsen utgavs
(enligt Wolf flin: »Zeitlich vor die
Vollen-dung der Apokalypse») och som synes
återge Dürers egna drag, är en
självbekännelse : »Jag vill stå upp och gå till min
fader.» Konstnären hade i sina tidigare
verk, för så vitt de icke voro
beställningar, icke i väsentlig mån ägnat sig åt
religiösa ämnen av djupare innebörd. Det är
tvärtom påfallande, om vi jämföra honom
med hans samtida, hur han föredrager
profana motiv, så i kopparsticken
Kärlekshandeln (Bartsch 93), Döden och
kvinnan, de sex soldaterna, kocken och
hans hustru, bondeparet, turkfamiljen, den
lilla kuriren, de samtalande bönderna,
damen till häst och landsknekten, det
promenerande paret. Och på sistone hade
han vågat sig på den nakna
kvinnogestalten, som även i hans egna ögon ägde nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
