Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Albrecht Dürer. Till 400-årsminnet av hans död. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel L. Romdahl
Dürers sista år vilar ett orubbligt, nästan
hotfullt allvar. De verk han utför
framställa Korsfästelsen, Smärtornas man.
Gravläggningen — endera outförda eller
förkomna målningar, till vilka tecknade
studier bevarats, skildra Jesu liv,
framför allt Passionen —- träsnitt och
teckningar avsedda för träsnitt. De ge bilder
av några bland protagonisterna i tidens
kyrkliga kamp, av starka och myndiga
personligheter ur konstnärens närmaste
omgivning. Evighetsallvaret, det
personliga ansvaret äro huvudtemata i denna
konst, som är medveten om att ha
avkastat det underhållande och oväsentliga.
(Man erinre sig Dürers egna uttalanden
till Filip Melanchton i denna riktning.)
Och båda dessa temata bli till ett i det
sista verket »De fyra apostlarna». Dürers
konst under detta skede talar ej direkt
om de yttersta tingen, om Antikrist och
Det nya Jerusalem. Men man känner
närvaron av dessa tankar och aningar i allt
han gör. Och i en teckning med årtalet
1526 i Berlin finna vi en antydan att han
haft i tankarna en bild av Kristi
tillkommelse. Fem nakna män som stått upp ur
sina gravar förnimma domarens
annalkande. Två av dem falla bävande på sina
ansikten, en ligger på knä med huvudet
bakåtlutat och armarna utbredda, en
sträcker sig uppåt i "hänryckning, som
ville han sväva frälsaren till mötes, en
tyckes ångestfull fly bort. Detta fragment
ger oss i själva verket en hel yttersta
dom i sammanpressad form, en Dürers
yttersta dom med hela tonvikten lagd på
den enskilda människans hj ärteställning
till Gud. Här är den »svåra ångest» om
vilken han talar i sitt brev till Spalatin,
här är befrielsen ur ångesten, här möter
oss hos den knäböjande med de utbredda
armarna en känsla som erinrar om den
förlorade sonens, blott mera obunden.
De sista åren av Dürers liv ha endast i
ringa mån varit ägnade åt konsten. De
fyra apostlarna kunna betraktas som hans
sista ord, facit av hans viljande och
kunnande. I den skrivelse varmed han
överlämnade dem till Nürnbergs borgmästare
och råd förklarar han att han länge haft
för avsikt att förära en målning till
åminnelse av sig men icke velat bjuda något,
som ej hölle måttet. »Nachdem ich aber
diese vergangen Zeit ein Tafel gemalt
und darauf mehr Fleiss dann ander
Ge-mäl gelegt hab, acht ich niemand
würdi-ger die zu einer Gedächtnuss zu halten,
dann Euer Weisheit.»
Han är färdig med sitt verk, hans
kroppsliga lidanden varsla att han icke
har långt kvar att leva. Hans sysslande
med utgivandet av de teoretiska
skrifterna innebär att han sammanfattar sitt livs
mödosamma rön och erfarenheter för att
skänka dem såsom sitt testamente åt de
efterkommande.
Då döden nådde mästaren den 6 April
1528 kom den hastigt men icke oväntat.
Som ingen annan var Dürer genomträngd
av de dödstankar åt vilka så många tvska
mästare från denna tid givit uttryck i sina
bilder. Men hans tanke på döden var ej
som hos en Baldung, en Burgkmair, en
Holbein, endast en förnimmelse av det
blommande jordelivets kortvarighet, utan
ett aldrig tystat medvetande av ansvar
inför evigheten.
I det föregående har ett försök blivit
gjort att förklara Dürers
konstnärspersonlighet och verk inifrån hans eget
väsen, icke såsom det mestadels skett genom
undersökning av huru mästaren förhållit
sig till sin samtids konst och allmänna
kulturliv. Forskningar med detta mål
och med de stilkritiska metoderna som
hjälpmedel giva väl osvikliga och viktiga
resultat. Men vi kunna ej stanna vid att
betrakta en konstnär som Dürer ur
for-mala och kulturhistoriska synpunkter. Det
viktigaste är icke att lära känna hur
Dürer förhåller sig till Wohlgemuth och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
