- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiosjunde årgången. 1928 /
265

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om de rättrådigas lycka och de fördömdas kval. Av Jean Racine. Översättning av Hjalmar Gullberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM DE RÄTTRÅDIGAS LYCKA
OCH DE FÖRDÖMDAS KVAL

Av JEAN RACINE

Säll den som förtröstar på orden
som Gud i sin vishet har sagt,
och icke i skatter på jorden
sin enda förhoppning lagt!
Den mannen ej döden förvånar;
när livet, hans Gud honom lånar,
skall krävas igen, tar han glatt
farväl och på snabbare vingar
än fågelns mot höjden sig svingar
att hämta sin verkliga skatt.

Hur gruvlig är icke den fasa,

0 Herre, som griper en gång
de hopar som vettlöst rasa

1 världen med buller och bång,
när döden helt plötsligt dem kastar
långt bort från det skenliv som hastar
förbi och ej kommer igen,

och nere i djupet vart öga
ser glänsande stå vid den höga
Guds tron Hans förklarade vän!

»Vart skall väl, då kvalen oss prässa,

vår själ i förvillelsen fly?

Där uppe», de säga, »stå dessa

som vi med förakt brukat sky.

Det heliga liv de förde,

oss blott som en dårskap rörde;

men nu är triumfens dag,

nu spela Guds änglar till heder,

0 jordens martyrer, för eder,

1 vilka Han funnit behag». *

265

»Att söka de ting som oss dåra
en flyktig minut för att blott
oss gäcka, ha vi på svåra
och farliga stigar gått.
Vår ande, för oro benägen,
har tröttat ut sig på vägen;
för vila fanns aldrig tid.
Vi glömde att efterspana
den strålande rännarbana,
vars mål är evinnerlig frid.»

»Vad kommer som vedergällning?
Vad finns det för återstod
av titel och hedersställning
som smickrat vårt övermod?
Försvunnen är vännernas skara;
i himlen skall ingen försvara
dem hämnarens kallelse nått.
Ett folk, lämnat ensamt, förgätet,
vi komma till domarsätet;
dit följer oss bara vårt brott.»

Så skola med klagande stämma
de döda, som tröst ej når,
ge uttryck åt kvalen som skrämma
dem inne i samvetets vrår.
De fröjder de kallade sina,
o Herre, bli vända till pina;
men den som Ditt heliga ord
här fattade, honom bedårar
hans minne av alla de tårar
han fällde för Dig på vår jord.

HJALMAR GULLBERG.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:01:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1928/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free