Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Thorsten Laurins konstsamling. Av Karl Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl A sp lund
tionen Martin Hardies och D. Y.
Came-rons blad ge det starkaste intrycket i den
riktningen, medan de mera fantasifulla
bland de anglosaksiska etsarna äro att
finna på andra sidan Atlanten, i Joseph
Pen-nell, skyskrapornas förste store lyriker
med etsnålen, och det nervösa känsliga
geniet Whistler, som ofta i etsnålen fann
ett snabbt och lydigt verktyg för sina
konstnärliga idéer med sin japanska
elegans och helt moderna västerländska blick
på motiven. Mindre högt skattade i den
anglosaksiska världen men hos oss
kring-strålade av berömmelse äro Frank
Brang-wyns våldsamma, med starka effekter i
ljus och skugga uppfattade arkitekturmotiv.
Den tyska andans representanter äro
impressionisten Max Liebermann, Zorns
vän och själsfrände, den fantastiske och
kraftfulle Max Slevogt och den även
fantastiske men föga förfinade Lovis
Co-rinth, den efter dem med rätta för sina
känsliga och starka litografier berömde
Hans Meid och den fine bokkonstnären
Karl Waltzer. Och till sist de utmärkta
moderna holländarna, Storm van’s
Gravesende och Maris Bauer, vilken senare i
sina ljusskimrande blad förmår fånga
något av själva livet hos de pittoreska
orientaliska motiv han älskar att skildra.
Meji man skulle kunna fördjupa sig
länge i grafikportföljernas skatter i villan
Ekarne på Djurgården. Synd bara att det
är så omöjligt att i ord i ett kort
sammandrag ge någon idé om njutningen av att
långsamt och i ro låta bladen passera med
sina rika skiftningar av allt vad den
grafiska tekniken i sina olika arter har att
ge den som fått upp ögonen för dessa
värden. Thorsten Laurin har fått det mer
än kanske någon annan i detta land, och
det vore önskligt att han bleve en
föregångare för intresset för modern grafik
hos oss, icke en enstaka som samlare och
kulturfaktor på detta område isolerad
företeelse.
(ihP^l)
Följande konstverk i Thorsten Laurins samling hava tidigare varit avbildade i Ord och Bild:
Carl Eldh: Gustaf Fröding (byst) 1911 s. 113; C. J. Fahlcrantz: Landskap med vatten 1922
s. 1; E. Forseth: Kvinna liggande i ett landskap 1917 (plansch); Gunnar Hallström: Johan
Erik Malm 1914 s. 533; Eugène Jansson: Riddarfjärden en sommarnatt (träsnitt av Tekla
Nordström) 1899 (plansch), samma målning 1915 s. 471; Nils kreuger: Boulevard
Montpar-nasse 1912 s. 424; Drottning Kristina 1928 s. 258; Carl Larsson: De mina 1903 (plansch);
Modellstudie till Ryktet å plafonden i Kungl. Teaterns foyer 1922 s. 229; Bruno liljefors:
Änder bland näckrosblad 1917 s. 609; Jägaren 1927 (plansch); Carl Milles: i. G. Clason
(medalj) 1926 s. 449, 463; John Böttiger (medalj) 1928 s. 155; Anna Munthe Norstedt:
Reinhold Norstedts atelier 1927 (plansch); Reinhold Norstedt: Gamla Helgeandsholmen 1918
(plansch); Auguste Rodin: Rochefort (byst) 1899 s. 427; Gustaf Rydberg: Landskap från
Västmanland 1921 s. 295; Landskap från Rügen s. 301; Erik Werenskiold; Edvard Grieg
1917 (plansch); Karl Wilhelmsson: Frukost 1922 (plansch); Anders Zorn: Coquelin Cadet
1910 s. 85; Gossporträtt 1920 s. 547; I omnibussen 1920 s. 554.
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
