Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Stockholms stadsbibliotek och några ord om ett modernt stadsbiblioteks uppgifter. Av Fredrik Hjelmqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrik Hjel vt qvist
mat sig den typ, som de amerikanska
stadsbibliotekens småfilialer representera,
med »öppna hyllor», med för allmänheten
tillgängliga kortkataloger, där man från
olika utgångspunkter (författarnamn,
titel eller ämne) kunde komma fram till det
arbete som man var intresserad av,
särskilda barnavdelningar o. s. v. Där funnos
vidare församlingarnas bibliotek av i hög
grad växlande omfattning och värde, men
delvis föregångare i tillämpande av
moderna biblioteksmetoder. Där fanns
Stockholms arbetarebibliotek, det första och
största i sitt slag i Sverige, i början helt
buret av en grupp ideellt intresserade
arbetares utan ersättning lämnade arbete.
Slutligen kan man ej ens i denna
kortfattade översikt underlåta att nämna
Stockholms barn- och ungdomsbibliotek — ett
av resultaten av doktor Valfrid
Palmgrens även på andra områden av svensk
folkbiblioteksverksamhet banbrytande
arbete, inrättat efter mönster av de
amerikanska bibliotekens barnavdelningar. Utom
erfarenheterna från dessa och andra i
Stockholm arbetande folkbibliotek hade
stadsbibliotekskommittén också fördelen
att kunna bygga på en tidigare av
Stockholms stadsfullmäktige för liknande
ändamål tillsatt kommitté, som år 1912 avgav
sitt utlåtande och vilken kommitté utom
Valfrid Palmgren räknade som
medlemmar professor Karl Warburg,
bibliotekarien vid arbetarebiblioteket Fredrik
Nilsson, direktör P. B. Romare och
bibliotekarien vid Nobelbiblioteket C. Grönblad.
Genom sitt starka hävdande av att
Stockholms stadsbibliotek måste fylla uppgifter
som ginge vida utöver vad man kan
fordra av ett vanligt folkbibliotek och genom
sitt energiska förordande av moderna
amerikanska metoder för
biblioteksverksamheten har denna kommitté haft en stor
betydelse för folkbiblioteksutvecklingen
inte bara i Stockholm utan även i Sverige
i övrigt.
Stockholms stadsbibliotek ställer sig
principiellt på samma grund som de
amerikanska public libraries. Det tar upp alla
ett stort folkbiblioteks uppgifter. Det
syftar att vara ett bibliotek för alla åldrar
och för alla klasser av läsare, vilken än
deras föregående utbildning kan vara.
Det vill väcka intresse för läsning där
detta ännu slumrar, och det vill underlätta
vägen in i böckernas värld för alla dem
för vilka denna väg erbjuder svårigheter,
av vad slag dessa än kunna vara. Filialer
och utlåningsställen ha upprättats i olika
stadsdelar. Tiderna för öppethållande och
utlåning ha utsträckts till att omfatta
praktiskt taget hela dagen. I största möjliga
utsträckning vill man skapa omedelbar
kontakt mellan publik och böcker, och man
vill utbilda katalogerna till smidiga och
mångsidiga hjälpmedel för den
bildningssökande allmänheten. Men Stockholms
stadsbibliotek vill ingalunda förklara sig
ointresserat för uppgifter av mera
vetenskaplig syftning. Litteratur om Stockholm
kommer efter hand att få en betydande
plats i dess samlingar, till gagn för
Stockholmsforskare. För övrigt kan man ej
fixera några bestämda gränser, bortom vilka
biblioteket ej skulle ha några uppgifter att
fylla. Det enda som kan sägas är att
arbeten som uteslutande kunna intressera ett
mindre antal vetenskapliga specialforskare
ej falla inom området för bibliotekets
verksamhet, utan höra till det slag av
litteratur, som bör anskaffas till Kungl,
biblioteket eller något av Stockholms
vetenskapliga specialbibliotek, men gränserna
äro som ovan antytts flytande, och vad
som bör förvärvas till stadsbiblioteket
kan endast avgöras från fall till fall med
ledning av väntad efterfrågan och
befintlig tillgång i övriga Stockholmsbibliotek.
Man tar dock säkert ej miste, om man
antar att Stockholms stadsbibliotek, trots det
att dess främsta uppgift aldrig kan bli
att vara ett universitetsbibliotek, kommer
344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
