Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Tessinarnas konst. Av Andreas Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andreas Lind b lom
tiens byggnadskultur betydde emellertid
icke bara, att man på 1670-talet byggde
och inredde vida dyrbarare och spatiösare
än tillförne, den innebar framförallt en
konstnärlig nyorientering. Magalottis
skarpsynta blick har detta ej undgått.
Hans beröm över våra byggnader gäller,
säger han, icke antalet eller omfånget,
utan »den arkitekturens regelbundenhet,
varuti de mer än annorstädes närma sig
till det italienska byggnadssättet och i
följd därav till antiken». Denna t. o. m.
i en italienares ögon förvånande starka
klassicism, som genomsyrar svensk
arkitektur från c: a 1650, då den håller sitt
intåg genom ett av sina första verk,
drottning Kristinas triumfbåge, rest på Gustav
Adolfs torg vid hennes kröning, och till
1730-talet, då Stockholms slott stod färdigt
till sitt yttre, är till väsentligaste del ett
verk av Tessinarna, far och son.
Naturligtvis ha andra arkitekter bidragit i denna
riktning; när vi befinna oss i detta hus
böra vi minnas den högt begåvade
holländaren Justus Vingboons, som har den
huvudsakliga äran av Riddarhusets ädla fasad,
och Jean de la Vallée, mästaren till det
festliga taket med dess schvungfulla
rytmik. Inga av stormaktstidens arkitekter
ha dock kommit att utöva ett sådant
inflytande på svensk byggnadskonst som
Tessinarna. Tillsammans representera de
den konstnärliga utvecklingskurva som i
Sverige leder från en nationelit-baltiskt
färgad smakriktning med medeltidsmässig
glädje över uppåtsträvande rytmik och
pittoreska detaljer, fram till en stilkänsla
som känner sig delaktig i arvet från
antiken: hellensk klarhet och måttfullhet i
förening med romersk mäktighet i
uttrycket. Linjen går från den sena Vasatidens
byggnader med kalkputs (eller tegel) och
natursten i kontrastrik blandning, med
höga, sirade gavlar och frodig
ornamentik av snirklar och maskeroner, med
utvändiga trapphus och trånga rumsutrym-
men — till byggnader med enhetliga, helt
putsade fasader, livade av pilastrar, med
dubbla, relativt låga takfall, det nedre
gärna mjukt svängt, eller inga synliga
yttertak alis, med monumentala innertrappor
och lugna filer av höga, ljusa rum. Vägen
leder samtidigt från ett isolerat, torftigt
Sverige till ett rikt och åtminstone för en
stund av den europeiska kulturens solsken
bestrålat stormaktsrike.
Namnet Tessin möter oss i Sverige
första gången 1639, då den från
Stralsund inflyttade Nikodemus Tessin d. ä.
omtalas såsom ingenjör. Han är då
tjugufyra år gammal och i tjänst hos Axel
Oxenstierna, vilken använder honom till
si-na byggen, där vi möta honom som
representant för den nordtysk-nederländska
tegelstil, varpå Kristian IV: s Danmark
och Skåne erbjuda så lysande exempel, en
stil vilken omkr. 1640 synes vara på väg
att slå igenom även i mellersta Sverige.
Uppfylld av dess ideal är det som Tessin
den äldre 1646 får fullmakt att vara
kunglig arkitekt och byggmästare och som
han fem år senare anträder sin studiefärd
till Holland, Frankrike och Italien, vilken
fullständigt skulle omvandla hans smak.
Intressant nog är det emellertid icke i
första rummet de romerska palatsen som
överväldiga honom, vilket rätt klart
framgår av ett brev från Rom till hans
mäktige gynnare, rikskanslern. Det är
fastmer den nederländska, palladianskt
färgade klassicismen med dess kolossalpilastrar
och festoner, dess lugna frontoner och
låga sadeltak, som outplånligt satte sin
prägel på hans profanarkitektur, likavisst
som den italienska barocken redan nu
formade hans kyrkoideal. Med fransk
för-nämitet och klarhet i planlösningen och
holländsk nykterhet i
exteriörbehandlingen är det som Tessin börjar sitt
genomgripande nyskapande av den aristokratiska
privatbostaden i Sverige, dels
huvudstadens palats, dels landsbygdens slott. Denna
402
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
