Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Tessinarnas konst. Av Andreas Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tessin am as konst
Maisåker.
naiva glädje över några få, men riktigt
festliga sirater, som äro så äktsvenska
drag. Av klimatets fordringar på väl
tillstängda utrymmen och ordentliga takfall
har Tessin gjort en dygd, sällan om ens
någonsin offrande åt opraktiska
sydländska effekter. Vi påminnas däremot
inför de tessinska slotten instinktivt om
våra landskyrkor; i sin monumentala
enkelhet stå ej minst de vitkalkade
förstugorna och trapphusen vida närmre de
förstnämndas gravkor och vapenhus än
de marmor- eller stucksmyckade
vestibu-lerna i italienska villor eller franska
mai-sons de plaisance.
Någon gång glömmer dock Tessin sig
själv helt för det främmande. Kalmar
domkyrka är förvisso ett utmärkt
arkitekturverk, men har i sin doktrinärt italienska
barock intet organiskt samband vare sig
med Kalmar stad eller Sverige. Men att
Tessin även på detta område kunde skapa
relativt personligt, det visar Karolinska
gravkoret, denna ädelsten på
gråmunkkyrkans vadmal.
Mot slutet av hans liv är det som om den
gamle Tessins konstnärliga originalitet
försvagades. Riksbanken; vid Järntorget
kan vid hastigt påseende förväxlas med
ett romerskt palats, och Södra stadshusets
vackra gård talar ett språk som är nästan
ren italienska. Förklaringen härtill ligger,
framhåller Siren, vilken mer än någon
annan studerat den äldre Tessins
stadsbyggnader, sannolikt i påverkan från
sonen, vilken just nu fick sina starka, för
hela sitt konstnärsskap avgörande
impulser nere i Italien.
1680 kom Nikodemus Tessin d. y. hem
från sin sjuåriga studietid utomlands, och
vid samma tid nedlade fadern de flesta av
sina ämbeten, vilkà efterhand övertogos av
sonen. Då den gamle rådmannen och
stadsarkitekten 1681 gick till sina fäder, kunde
han med lugn ta emot vilan efter en
ovanligt rik och ansträngande arbetsdag.
Han visste för övrigt, att vaktombytet i
svensk byggnadskonst ej medförde några
principiellt nya instruktioner, utan blott
att en ny generation ryckte in i
klassicismens tjänst.
407
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
