Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Tessinarnas konst. Av Andreas Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andreas Lindh I om
Stockholms gamla slott. Kopparstick av Adam Perelie.
Ur Dahlbergs Svecia.
eller den än mer myndiga byggfruns
sida. Men man tar knappast miste, om man
antager, att det Gyllenstiernska Steninge,
den italienska villan, ej på campagnan
men på Upplands leråkrar, dock fyllde
honom med större entusiasm.
Tessin d. y: s insats i den svenska
landsbygdens byggnadskultur är f. ö. ganska
ringa. Reduktionen hade, med några få
undantag, redan på 1680-talet gjort ände
på både bygglusta och byggförmåga.
Därtill kom, att hans kraft relativt snart
absorberades av livsverket: Stockholms slott.
Till förmån för detta lämna vi nu också
åsido vad han uträttat exempelvis som
kyrkobyggare i svensk landsort, främst i
Karlskrona, liksom även hans viktiga
projekt för utlandet, i första rummet
Kristiansborg och Louvren. Vi dröja blott ett
ögonblick inför det privatpalats som han i
Stockholm uppförde åt sig själv, det
nuvarande Överståthållarhuset, vilket är av
särskild betydelse, emedan det klart
uttrycker Tessins romerska ideal, tillämpa-
de på smärre svenska stadsförhållanden,
liksom den fina gården med sitt välbekanta
skenperspektiv utgör ett avsiktligt
speci-men på höjden av den kunskap, han
förvärvat i främmande land. Vi gå i stället
rakt på hans livs storverk.
För att förstå, vad Stockholms slott
betyder i den svenska konstens historia,
skola vi ställa upp ett par paralleller.
Betrakta slottet å den härliga ^SW«a-bilden
av Perelie, ritad av Dahlberg precis å den
plats, från vilken det i alla tider tycks ha
skådats med särskild entusiasm,
nämligen från stranden där Grand Hotel nu
ligger. Hur djärvt gotiskt verkar det ej
med sina torn och spiror, alla Johan III: s
regleringar till trots! Kontrasten mellan
detta slott som sjönk i aska majnatten
1697 och det som växte upp på nytt är
oerhörd. Eller se på den mest
övertygande och suggestiva bild vi äga av gamla
slottet, oljemålningen i Uppsala från
Slottsbacken vid Storkyrkans sydöstra
hörn och jämför en modern fotografi från
412
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
