- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiosjunde årgången. 1928 /
454

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Från David till Courbet. Den franska utställningen i Stockholm. Av Carl Gunne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Carl G un ne

Théodore Géricault: De skeppsbrutna från Medusa. 1818—ig.

är ej att sjunga en melodi i olika stämmor
utan att ackompagnera linjernas och
formernas spel. Varje färgton är avvägd med
tanke på den plats på duken den fyller,
med tanke på de linjer som innesluta den,
och vilkas harmoni den skall ytterligare
höja och förklara. För Ingres är dock
formen huvudsaken, den helt igenom renade,
ordnade, till fullkomlig harmoni tuktade
formen. Han skriver: »För att göra
målningar, så som jag gör dem, behöver man
mycken tid; desto bättre bli de. Du vet att
konsten är svårare för mig än för andra.
Jag arbetar långsamt och med
ansträngning, fastän det ser ut, som vore det hastigt
och lätt åstadkommet. Där en vanlig
målare skulle finna allt färdigt, ser jag tusen
ofullkomligheter och börjar om, icke en
gång, utan tio gånger.»

Skulle man kunna tala om
precisionsmåleri, måste porträtt sådana som de av

Monsieur Cordier och Madame Marcotte
de Sainte Marie räknas dit. På intet ställe
oklarhet eller osäkerhet; icke en detalj
skulle kunna vara tecknad på annat sätt
än den är. Ingenstädes en eftergift eller
en tillfällig slapphet; med järnhård energi
ha former, linjer och färger bragts att
gripa in i varandra som hjulen i ett
invecklat maskineri, omskapats till en organism.

Men dessa rena former bliva aldrig
livlösa. Under arbetet och sökandet att nå
formidealet förlorar Ingres aldrig sin
starka sensualistiska naturkänsla, och i La
pe-tite baigneuse glöder under den svala
koloriten och den till abstrakt renhet höjda
formen det lidelsefulla temperament och den
heta skönhetsdyrkan, varpå Ingres’ storhet
ytterst vilar.

I teckningarna, utförda meel på samma
gång preciös exakthet och frisk
lekfullhet, är Ingres lättast att komma in på li-

454

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:01:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1928/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free