Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - En svensk forskarbragd på klassisk mark. Av Lennart Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lennar t Kjellberg
Bläck fis kb ägaren.
da stiliserade tjurhuvuden. Mularna och
det inre av öronen äro av guld, som
anbragts på en liten tunn bronsskiva. De
mykenska guldsmederna tyckas icke ha
känt konsten att fästa guld direkt på silver
eller av någon för oss obekant orsak
dragit sig därför. Prof. Persson bestämmer
av stilistiska skäl tiden för
tjurhuvudbägarens tillkomst till omkring 1400 f. Kr.,
sålunda till början av den senmykenska
perioden, och Mideiakonungens och hans
gemåls jordafärd skulle ha inträffat
omkring mitten av 1300-talet. Att vi här röra
oss med approximativa kronologiska
värden, behöver ej särskilt framhållas. Den
engelske arkeologen, mr Wace, som gjort
de g kupolgravarna vid Mykene till
föremål för en ingående undersökning, har
som resultat av denna framlagt ett
kronologiskt schema för denna ståtliga
gravserie, som dock, enligt vad prof. Persson
visat upp, för Dendrågravens
vidkommande tarvar någon modifikation.
Att drottningens dryckesskål med de
inlagda tjurhuvudena får betraktas som
ett prov på inhemsk, mykensk
guldsmedskonst, har prof. Persson med rätta
framhållit. Det framgår redan av dess
jämförelsevis sena datering. Med de kretiska
furstepalatsens grundliga förstöring om-
kring år 1400 f. Kr. och de historiska
händelser, som kulminerade i dessa
öde-läggelser av öns kulturcentra, berövades
det kretiskt-minoiska konsthantverket sina
materiella förutsättningar. Dess utövare
och ämnessvenner togos sannolikt i stor
utsträckning med av segrarna, när de
lastade med byte återvände till sina borgar
kring den argiviska slätten. Här gick
guldsmedskonsten och andra grenar av
den kretiska konstslöjden en ny
blomstring till mötes. En i viss mån förändrad
smakriktning utmärker denna nya fas av
den kretiskt-mykenska konstutvecklingen.
Till den äldsta gruppen av
fastlandsgrekiska eller mykenska guldsmedsarbeten
torde den mideiska drottningens
dryckesskål höra.
Vad åter konungens dryckesskål angår,
den stora guldskålen med den rika, i
drivet arbete utförda orneringen på den
yttre sidan, är den av äldre datum. Den bär
alla tecken på att vara ett äkta kretiskt
guldsmedsarbete och är kanske det mest
fulländade alster av denna konst, som
hittills kommit i dagen. Den kan åtminstone
utan tvekan ställas vid sidan av de
berömda guldbägarna från kupolgraven vid
Vafio i Lakonien. Den i låg relief
utförda framställningen på konungens guldskål
516
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
