- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiosjunde årgången. 1928 /
609

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Selma Lagerlöf. Till 70-årsdagen den 20 november. Av Algot Werin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Selma Lagerlöf

Mår b a ek a. Den nya gården, Selma Lagerlöfs hem från 1923.

Egendomen inköptes av dr. Lagerlöf 1910. Från 1919 bor ho7i året om på
Mår-backa, där hon under ombyggnaden av dess corps de logis hade ett provisoriskt

hem i förvaltarebostaden.

nes penningar och Löwensköldska ringen,
noveller som båda utspelas mot en
bakgrund av krig och hård natur —- i den ena
den isbelagda Nordsjön, i den andra de
vilda Värmlandsskogarna — och som båda
handla om illgärningar och gudsdomar.
Selma Lagerlöf ryggar inte undan för det
onda och förskräckliga, men hon utbreder
sig aldrig däröver och tynges icke av det.
Snarast händer det att hon tar det för lätt.
Hon blir inte melodramatisk och
sentimental ; -när man läser henne tycker man sig
ständigt möta skymten av ett fint leende.
Detta leende fanns redan hos
författarinnan till Gösta Berlings saga. Hon var
patetisk och uppspelt, romantisk å tout prix;
hon lät sig hänföras — men hon tappade
inte tyglarna. Med ali sin sprudlande
livfullhet har Gösta Berlings saga i
stiliseringen ett lätt drag av pastich.

Svärmeriet är hos Selma Lagerlöf
tyglat av både ironi och allvar, och detta
redan i förstlingsverket. Slutet av Gösta
Berlings saga varslar om Jerusalem. I
näst sista kapitlet talar grevinna,n
Elisabet förmaningens ord till Gösta Berling.

39-Ord och Bild, 3?:e årg.

»O, vad jag väl känner igen detta!»
säger hon. »Hjältefasoner, hjälteståt!
Alltid färdig att sticka händerna i eldbrasan,
Gösta, alltid redo att kasta bort sig själv!
Vad sådant en gång syntes mig stort! Vad
jag nu prisar lugn och besinning!» Och
till tecken på att kavaljersregementet är
slut sjunger i sista kapitlet
stångjärnshammaren på Ekeby bruk åter sin hymn till
plikten och arbetet.

Några av Selma Lagerlöfs hjältar,
främst Gösta Berling och de övriga
kavaljererna, ha drag av Peer Gynt: de äro
fantasimänniskor, fallna för överdåd i tal
och gärning. (Om en renodlad Peer
Gynt-natur handlar den lilla novellen En
fiskarhustrus roman i Osynliga länkar.) Andra
ha något av Brands svärmiska religiositet
och rigorösa moralism. Men hennes
egentliga hjältar äro dugliga och sanningskära
män av Ingmarssönernas typ. Med sitt
ljusa förnuft skapa de ordning och lycka
omkring sig. De äro kloka, försiktiga och
försonliga. Med dem känner sig
författarinnan helt överens. Det är något
betecknande i det sätt på vilket hon skildrar kär-

609

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:01:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1928/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free