Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Stolts Rosaleen. Av James Mangan. Översättning av Erik Palmstierna - James Clarence Mangan. En irländsk nationalskald. Av Erik Palmstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Palmstierna
Själva Erne skall gå röd
av allt blod från vår väg
och skogar brännas ned till glöd?
i bergen dåna steg,
och gläntornas tystnad nås
av stridsrop, skott och skrin,
förr’n du skall dö, förr’n du förgås,
min stolts Rosaleen,
min själs Rosaleen!
Ja, domedagens klämtslag slås,
förr’n du skall dö, förr’n du förgås,
min stolts Rosaleen.
E. /->.,
Tames Clarence Mans;an
" o
En irländsk nationalskald
Av E-ri k Pa Ims tier n a
N AV DE FRÄMSTE bland Irlands
många skalder, James Clarence
Mangan, vilken W. B. Yeats en
gång utpekat såsom sin föregångare
och irländarna själva torde sätta högst, har,
egendomligt nog, väsentligen undgått
uppmärksamheten hos vår internationellt
bildade litterära krets. Ett par av hans sånger
återfinnas likväl uti flertalet antologier, och
deras utsökta poetiska halt borde ha kunnat
locka till närmare efterforskningar. En
naturlig förklaring till att Mangan stått i
skuggan må ha varit att hans verk äro
svåråtkomliga, och att hans diktning f. ö. präglas
av en alldeles säregen irländsk färgton,
vilken ovana ögon icke ha så lätt att
uppskatta. Det torde väl även ha gått med
Mangan som med så mycket annat irländskt,
vilket undanskymts för oss, intill dess senare
års politiska händelser bragt Irland att
framträda. Själv gjorde Mangan ej heller
någonting för att komma i närmare beröring
med den engelska världen, ty han var ej
endast irländare och papist, han var, som en
bekant till honom skrivit, »papist och
rebell». Med hela sin själ föraktade han det
Victorianska England och ville icke ha
någon som helst förbindelse med dess
tidskrifter och författare. Hans namn
förekommer också mycket sparsamt i den
engelska litteraturen.
Numera höras emellertid röster från
Irland, vilka upphöja Mangan till den nyss fri-
gjorda statens verklige nationalskald, och
hans »Dark Rosaleen», älskad av irländarna
på ömse sidor om Atlanten, föreslås av
skalden och skriftställaren Shane Leslie till
irländsk nationalhymn och att tonsättas för
orgelmusik. Det synes verkligen vara på tiden
att Mangan blir något mera känd i Sverige,
och i det syftet skrivas dessa rader.
I vår utmärkta »Nordisk familjebok»
förklaras, att Mangan levde ett »oregelbundet,
av sjukdom och missräkningar förbittrat liv»,
och denna karakteristik är utan tvivel sann,
men hans liv var, likt Francis Thompsons,
Poes, de Quinceys och Gustaf Frödings,
ett dubbelliv, varunder två väsen i hans själ.
det ideellt och högt syftande och det
morbida, förde en rasande strid mot varandra.
Det fanns cn Mangan älskad på empyreiska
höjder och en annan som plägade hittas av
polisen i rännstenen på Peter Street. Han
dukade slutligen kroppsligen under, endast
46 år gammal, året efter det för Irland
hemska 1848, nedsölad av opium och sprit, men
de flammande och innerliga sånger han
sjungit bevaras såsom en dyrbar
nationalegendom av hans irländska folk.
Mangan hade fått en usel skoluppfostran,
son som han var av en fattig
specerihand-lare i Limerick, men han förstod likväl att
själv förskaffa sig en ingående kännedom
om tysk, fransk och spansk litteratur, och en
avsevärd del av hans diktning utgöres av
glänsande men fria översättningar från
630
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
