- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioåttonde årgången. 1929 /
14

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Göteborgs Konstmuseum. Av Georg Pauli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Georg Pauli

sontala plan. Och dock synes placeringen
här ur så många andra synpunkter
självklar. Jag skriver detta icke för att vara
grinig — jag kände mig åtminsto,ne vid
min vandring genom museet så behagligt
berörd av helhetsverkan och dessutom, som
det heter i biografier över vissa
bråksta-kar, »en blidare ton spred sig över hans
ålderdom» — jag gör anmärkningen helt
generellt över förhållandena i museer i
allmänhet.

Museibyggnaden, ehuru ny, tycktes ändå
frammana frågan om
utvidgningsmöjligheter. Först och främst ges en hel del
utrymmen i vissa salar och hallar som utan
att bli överlastade dock tåla vid åtskilligt
flera nummer. Vidare förekomma hela
kollektioner av enskilda
göteborgskonstnärer, vilka mycket väl tåla vid att
reduceras, och sedan — finnes tomtutrymme
vid baksidan. Här skulle man förresten
redan nu kunna förlägga ett litet kafé
med direkt korrespondens med museet;
går man länge och tittar på konst behöves
en smula förfriskning, varefter man kan
fortsätta studierna med förnyade krafter.
I bottenvåningen ha intendenten och
dennes assistent sina arbetsrum; för att nå
dem behöver man alltså icke gå
ytterligare flera trappor — som bekant når man
entréen till själva museet först efter ett
åtminstone för äldre personer rätt
besvärligt trappklivande. Studiesal, bibliotek och
sal för tillfälliga utställningar finnas ock;
— i den sistnämnda pågick vid mitt besök
en mycket intressant och välordnad
utställning av handteckningar av och
gravyrer efter Nicolas Poussin.

* *

*



Har Göteborgs museum i avseende på
dess konstbestånd under sin relativt korta
tillvaro presterat en förbluffande snabb
utveckling, så har under samma tidrymd
även dess personal blivit höjd till en
aktningsvärd nivå. Den gamla tidens saga

är all, då skötseln var lagd i händerna
på amatörer. Kammarherre Magnus
Lagerberg, som var, därest jag icke
missminner mig, museets förste
ombudsman (chef), var väl, trots sitt intresse
för mynt och medaljer, endast en
välmenande amatör. Efter ho,nom följde så
kammarherre Carl Lagerberg, en
ovanligt driftig arbetsförmåga, och denne intog
måhända en professionell ställning på sitt
område — mynt och medaljer.
Konstavdelningen sköttes under många år av
landskapsmålaren Berndt Lindholm, finne;
och denne gjorde säkerligen ej det ringaste
anspråk på att äga några som helst
förutsättningar att döma i konsthistoriska
frågor. Det tarvades måhända icke vid
tidpunkten ifråga. Doktor A. U. Bååth
förestod den konstindustriella avdelningen, och
han var skald! Den ende
vetenskapsmannen var ledaren för den naturhistoriska
avdelningen — doktor Anton Stuxberg.
Sedan de olika avdelningarna separerat
ha de fått vetenskapligt skolade män som
föreståndare — konstmuseets chef är
därjämte professor i konsthistoria vid
Göteborgs högskola.

Trots denna med tiden vunna
vederhäftighet i ledningen av museet har, synes
det mig, en god tradition bevarats från
svunna tider: man får leta efter maken
till institution så frigjord från all slags
byråkrati. Denna frihet, jämte mycken
annan självständighet som detta
kommunala museum i förhållande till
motsvarande statliga äger har givit en rörlighet och
snabbhet, då det gällt att göra nyförvärv,
vilken särdeles under 1880- och
1890-ta-len var legendarisk. Det skulle vara
frestande att anföra exempel, men utrymmet
hindrar. I professor Romdahl har
Konstmuseet fått en chef med initiativ och
hänförelse och som äger förmåga att
popularisera den skattkammare till vilken han
har nycklarna. —

Det fordras hos dem som ideligen syss-

14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1929/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free