Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Harald Höffding. Av Carl Hellström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Hellström
te dess andliga målsättningar, sedan givit
sig: jag var å ena sidan det vekaste av
allt vekt, klärvoyant intuitiv, över alla
begrepp impressionabel och suggestibel,
kviiinligt-receptiv, full av förtroende och
skicklig att anpassa mig, å andra sidan
en vulkanisk våldsmänniska med brutal
sinnlighet och urmänskligt överflödande
vitalitet.»
Om man medvetet hade velat skapa
kontrastverkan, kunde man icke ha valt
bättre sidofigurer åt Höffding. Denne har
icke jesuitens kärlek till det osinnliga,
icke heller är han —■ gudskelov — en
demonisk övermänniska. Han är en lugn och
trygg filosofisk nötknäppare, som alltid
har hållit sig till det sinnligt givna och
som alltid har sökt att vara en talesman
för det rent humana livsidealet.
Harald Höffding, som ju förra året
fyllde 85 år, kan se tillbaka på.en ovanligt
lyckosam och fruktbärande verksamhet. I
ligen skandinavisk filosofs arbeten ha så som
hans intresserat den internationella
läsekretsen, så är t. ex. hans psykologi
översatt till nio språk, däribland även till
japanskan. Hans livsgärning har vunnit
allmänt erkännande; så har han ju bl. a.
tilldelats den hedersbostad, som skänkts
av Carlbergsfondens donator. Själv har
han sagt: »Det har varit mitt livs stora
lycka att jag har kunnat ägna mig åt
filosofiska studier. Vad har då filosofien
varit för mig? — I motsats till det tvivel och
det töcken, som plågade mig under min
ungdom, har jag vunnit klarhet över i
vilken riktning de stora uppgifterna för
tänkandet och handlandet ligga och hur man
måste arbeta på deras lösning, denna må
nu vara möjlig eller icke. T tankearbetet
har jag funnit den bästa hjälpen gentemot
missmod och svårmod. Liksom Spinoza
har jag erfarit, att svårigheter och
bekymmer försvunnit, så snart jag kunnat
fördjupa mig i tänkandet (modo possem
pe-nitus deliberare). Filosofien har dock för
mig icke varit blott en huskur.» Och han
tillägger den fina reflexionen: »Den kan
också icke vara en huskur, om den icke
är mer än en huskur.»
Det är rätt egendomligt att höra en
filosof tala om den lycka, som
filosoferandet berett honom. I allmänhet torde
det filosofiska vetenskapandet vara en
mycket tung börda, en herre som aldrig
skonar sin slav. Det är ju på detta
område mycket svårt att nå några säkra
resultat, samtidigt som önskan att nå
sådana självklart är den egentliga drivkraften.
Epikur har visserligen sagt, att filosofien
är konsten att genom tal och tänkande
vinna lyckan, men få definitioner torde
vara så vederlagda av erfarenheten som
denna. Höffdings ord om lyckan i
filosoferandet innebära nu något helt annat
och för övrigt något djupare än Epikurs
sats. Höffding har på många ställen talat
om den svåra hypokondri som han lidit
av under hela sitt liv, och han har på egna
erfarenheter byggt framställningen av det
tungsinne, som han skildrar i »Den store
Humor». »Paa sin Højdepunkt bliver
Hypokondrien till den acedia, den
Utilgænge-lighet for kraftigt Aandsliv, som i
Middelalderen regnedes til Dødssynderne. Dante
satte acediosi i Helvede, hvor de röde i
Dyndet, og lader dem sige:
Lidet glade
var vi, hvor Solen skinned mildt paa Egne,
til Mismod ulmed i vor Sjæl den lade;
nu maa vi drøveligt i Dyndet hænge!»
På ett annat ställe skriver Höffding,
att det under sådana anfall känns som om
man skulle dö av törst, och han anser själv,
att hans hypokondri är kroppsligt betingad.
Men till och med denna djupa förtvivlan
kan han driva bort med filosofiskt arbete,
och av detta förhållande kan man draga
vissa slutsatser angående arten av hans
filosoferande. Den rent kritiskt anlagde, som
ser svårigheterna i varje antagande, skulle
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
