Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Harald Höffding. Av Carl Hellström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Harald Hö ff ding
till hans undergång anser Hoff ding ligga
dels i den våldsamma tygellöshet varmed
han reagerade emot sin tunga och dystra
barndom, dels i det förhållandet att hans
begåvning var obestämd. Han hade icke
tålamod att sysselsätta sig med allvarligt
tankearbete och icke fantasi nog för att bli
diktare. Om dessa orsaker äro de verkliga
kan väl sättas i fråga. Poul Kierkegaard
måste väl i alla händelser ha haft en
ovanligt tung ärftlig belastning. Höffding
skildrar besöken i biskopsgården, där man levde
som i ett kloster. Biskopinnan lämnade icke
sina rum. och hennes enda kontakt nied
gästen bestod däri att hon sände ned
hälsningar och blomsterbuketter till denne.
Biskopen hade liksom sin bror ett tungt sinne.
»Dagen igennem hørte man den gamle
Biskop gaa med tunge Skridt op og ned i
sitt Værelse. Ved Maaltiderne yndede han
at sige og hdre Vittigheder og pudsige
Historier.» Efter några vilda år måste Poul
föras till ett hospital, och då han långt
senare avled utslocknade den Kierkegaardska
släkten på svärdssidan.
Höffdings första stora vetenskapliga
undersökning är »Psykologi i Omrids paa
Grundlag af Erfaring», ett förhållande som
också talar ett tydligt språk om hans
djupaste intresse. I detta arbete strider han på
flera fronter — han vänder sig såväl emot
den associationspsykologiska riktningen
>om emot varje form av metafysisk
psykologi. Spiritualismens antagande av en till
grund för de psykiska företeelserna
liggande enkel och självständig substans
avvisas, ty psykologien har endast att hålla ;:ig
till det som omedelbart kan iakttagas.
Gentemot teorien om själslivet som en samling
förnimnielseatomer, som äro självständiga
i förhållande till varandra och som förenas
genom associationslagarna, hävdar
Höffding att varje förnimmelse — hur enkel
den än synes vara — förutsätter en
sammanfattande syntes. Men denna
förutsätter i sin tur en verksamhet, som enligt
Höffding är vilja. Viljan är således den
kraft, som håller de mångfaldiga
medvetenhetsmomenten tillsammans, och viljan
kan därför sägas vara det första och det
sista i själslivet. Höffdings psykologi
väckte stor uppmärksamhet, icke minst
därför att han i den även analyserat
patologiskt själsliv. Pierre Janet skrev
också ett företal till den franska upplagan.
Höffding har’ senare sökt att finna en
bekräftelse på sin tes bl. a. i Janets
beskrivning på »psykostenin», som ju är ett
själsligt tillstånd i vilket
sammanhållningen och koncentrationen äro ytterst svaga.
Viljelivets aktivitet är i denna sjukdom
reducerad till ett minimum, och den
siu-ke har svårt för att fatta beslut.
Som ett genomgående drag i Höffdings
filosofi finner man ett överskattande av
psykologien — ett förhållande, som väl
närmast beror på hans levande intresse för
denna vetenskap. Psykologien blir för
Höffding grundvetenskapen, på vilken
etiken och kunskapsteorien skola grundas.
Så anser han t. ex. att filosofien råkade
in i en brytningstid genom den moderna
psykologiens framträdande. Det föreligger
inget underkännande av psykologiens
betydelse, då man avvisar varje tanke på
möjligheten av att på denna vetenskap
uppbygga en kunskapsteori. Överhuvud taget
torde de kunskapsteoretiska och logiska
undersökningarna vara det Höffdingska
systemets svagaste punkt. Ty Höffding
saknar den kritiskt inträngande
skarpsinnighet. som är en nödvändig betingelse för
originella och värdefulla resultat på detta
område.
Höffdings kunskapsteori är närmast
besläktad med den engelska empirismens,
och Höffding kan för övrigt sägas vara
en av denna riktnings mest betydande
representanter på kontinenten. Och detta
förhållande förklarar en del av den
framgång han vunnit. Han är denna
tankeströmnings kanske förnämste filosofi-
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
