Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Harald Höffding. Av Carl Hellström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Hellström
gör ett egendomligt intryck då han i sin
självbiografi — säkerligen med stor
överdrift — nämner om de svårigheter som
han, som ju är flerfaldig hedersdoktor
vid anglosachsiska universitet, haft med
det engelska språket. Hans betydelse inom
etiken ligger däruti, att han tänkt ut
konsekvenserna ur ett kulturellt betydelsefullt
uppfattningssätt —• visserligen icke till de
yttersta konsekvenserna men till ett
harmoniskt system eller rättare sagt till ett så
harmoniskt system som det är möjligt att
från dessa förutsättningar skapa. Han
nämner i sin filosofihistoria, att Stuart
Mill sökte förena välfärdssynpunkten med
personlighetsprincipen men att denne —
trots det att han ansåg detta problem vara
det för etikens framtid viktigaste —
likväl icke lyckades att ge en teoretisk
lösning av detsamma. Det är på denna
lösning som Höffding har arbetat, och han
kan sägas ha lyckats så långt som detta
är möjligt.
I sin etik utgår Höffding icke från en
dogmatisk ståndpunkt, han erkänner
tvärtom, att flera olika högsta etiska principer
äro möjliga. Olika människor kunna ha
skilda grundvärden, och inget av dessa är
mer berättigat än de andra. Den
vetenskapliga etiken har icke till uppgift att
sätta något grundvärde, utan den skall
endast ge ökad klarhet och konsekvens
åt det vanliga föreställningssättet. »Den
videnskabelige Etik vil ikke og kan
ikke sætte sig i den positive Moralitets
Sted. Den vil kun begrunde, udvikle.og
udvide den.» Vi söka endast att i den
vetenskapliga etiken förstå oss själva, att
bliva klara över de principer efter vilka vi
föra vårt liv och att ge dessa ökad
klarhet och harmoni. Det finns i vårt själsliv
en ständig växelverkan emellan det
medvetna och det omedvetna, och etiken vill
bringa upp det sistnämnda i dagen. Den
filosofiska etiken har icke till uppgift att
beskriva verkligt förefintliga etiska feno-
men — det tillkommer den historiska
etiken — utan den vill värdera dessa
företeelser. Med värdering menas då en
undersökning av det förhållande, i vilket en
handling står till vårt högsta värde.
Höffding anser som sagt icke, att alla
människor äga samma grundvärde.
Grundvärdena uppstå nämligen genom
psykologiska och historiska processer, och det är
då klart att de växla hos olika folk och
även hos de olika individerna inom en och
samma enhet. Etiken kan icke anse det ena
grundvärdet som mera riktigt än det andra,
den kan endast uppvisa vilka konsekvenser
som följa av det ena och det andra. Som
olika värderingsståndpunkter nämner
Höffding ögonblicksståndpunkten, klass- eller
familjeståndpunkten,
nationalitetsståndpunkten och den allmänna
humanitets-ståndpunkten. Höffding väljer den
sistnämnda, och han utgår därför ifrån
välfärdsprincipen. enligt vilken
människornas handlingar böra föra till så
stor välfärd och framgång som möjligt
åt så många medvetna väsen som möjligt,
en princip som man finner redan i
stoicismen. Känslan står nu i det intimaste
samband med hela personligheten, i det att
lusten innebära något värdefullt och
olusten och smärtan en hämning eller
upplösning. Välfärdsprincipen leder därför
omedelbart över till den förut nämnda
personlighetsprincipen. enligt vilken alla
människor skola behandlas som ändamål och
icke som medel. Höffding har i sin etik
dragit ut konsekvenserna ur denna
princip. Han har betraktat det individuella
livets värden som sanningsenligheten,
självbehärskningen och självbevarelsen i dess
ljus. Den förnämsta delen i hans Etik
behandlar emellertid det sociala livet, sä
t. ex. frågorna om kvinnans ställning i
samhället, förhållandet emellan föräldrar
och barn, de olika kulturformerna och
staten. Den sociala etikens högsta idé är
humanitetens rike. som är ett samfund av
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
