Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Harald Höffding. Av Carl Hellström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Harald Hö ff ding
Bokrummet och Vinterträdgården i professor Hö ff din g s
Æresbolig på Ny Carlsberg.
harmoniskt och rikt utrustade
personligheter. Ett sådant samfund är desto
fullkomligare ju mera egenartad och självständig
varje enskild personlighet är. Enheten och
mångfalden skola där på en gång komma
till sin rätt.
I etiken utsträckes denna uppfattning om
enhet och mångfald även till statslivet, och
Höffding har där i det gamla
organismbegreppet, som förut gjort tjänst åt
konservativa intressen, inpressat ett liberalt och
demokratiskt idéinnehåll.
Till de mera svårförklarliga
företeelserna hör utan tvivel den egendomliga
växlingen av ledande idéer i det allmänna
medvetandet. Det verkar som om en på
djupet gående ström plötsligt ändrade
riktning, utan att ytan på något sätt visar
förändringen. Först så småningom märks
den nya kursen pä de större skeppens
roder, men det dröjer än en tid innan de
översta ytskikten få del av den nya
rörelsen. Idéväxlingen framträder väl först
i litteraturen och då närmast som en aning.
Också långt senare, då den nya idén
övet-gått från att vara en till synes tillfällig nyck
till att intaga en allt mer dominerande
ställning. är den till hälften omedveten och
fattad på ett instinktivt sätt. I ett filosofiskt
eller »kulturfilosofiskt» system lyfts den
så upp till logisk behandling och får
teoretisk styrka och klarhet, och så kommer
den tid då den sprids som en
konfektionsartikel. Det finns ett lustigt exempel i
svensk konsthistoria på en idés
användning som vanligt skiljemynt.
Sadelmakare-gesällen Markus Larsson hade väl
knappast hört Schellings eller de andra
romantikernas namn, men han gav det oaktat —
om mau får tro några historier, som i sig
tyckas äga sanningsenlighetens kriterier
långt gående uttryck för en romantiskt
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
